Anvisning för lärdomsprov: kandidat i teater- och danskonst
Så här avlägger du lärdomsprovet för kandidatexamen.
1. Lärdomsprov för kandidatexamen
I kandidatexamen i teater- och danskonst samt konst ingår ett lärdomsprov som omfattar 6 studiepoäng.
I lärdomsprovet granskar du kritiskt ditt lärande, ditt tänkande och din konstnärliga verksamhet inom referensramen för ditt konstområde. Se kompetensmålen för lärdomsprovet i studiehandboken för ditt utbildningsprogram Teaterhögskolan | Opinto-opas (uniarts.fi).
1.1 Portfolioseminarium/lärdomsprovsseminarium, lärdomsprovets innehåll och språk
I utarbetandet av lärdomsprovet ingår ett portfolio-/lärdomsprovsseminarium eller en annan motsvarande studieperiod. Närmare information om seminarierna finns i studiehandboken för ditt utbildningsprogram.
Utbildningsprogrammen ger anvisningar om lärdomsprovets innehåll och formaliteter.
När du utarbetar ditt lärdomsprov ska du beakta god etisk verksamhet och Konstuniversitetets anvisningar.
Lärdomsprovet för kandidatexamen avläggs i regel på examensspråket. Du har dock rätt att avlägga lärdomsprovet på ditt eget modersmål (finska/svenska) oberoende av ditt examensspråk. Utbildningsprogrammets ledare beslutar om användningen av andra språk än finska eller svenska som språk i lärdomsprovet.
1.2 Lärdomsprovets förfall
Enligt Teaterhögskolans anvisning som kompletterar Konstuniversitetets utbildningsinstruktion förfaller en studieprestation efter tio år.
1.3 Användning av källor
I texten används hänvisningar när man hänvisar till en annan persons tankar. En förteckning över källor och litteratur bifogas arbetet. Exempel på sätt att göra källhänvisningar finns i slutet av anvisningen.
2. Handledning av lärdomsprovet
Lärdomsproven handleds av de personer som anges i utbildningsprogrammet. Syftet med handledningen är att hjälpa dig gå framåt i arbetet med lärdomsprovet.
3. Inlämnande av lärdomsprov för granskning
3.1 Inlämning av lärdomsprov
Lämna in lärdomsprovet som en PDF-fil till utbildningsprogrammets planerare. Utbildningsprogrammen ger närmare anvisningar om inlämningstidtabellerna.
Du presenterar ditt lärdomsprov vid ett tillfälle som ordnas av utbildningsprogrammet, där man också har reserverat tid för diskussion och respons.
3.2 Granskning av lärdomsprovets autenticitet (träder i kraft vid Teaterhögskolan 1.8.2024)
I enlighet med Konstuniversitetets etiska anvisningar görs en autenticitetsgranskning av alla skriftliga lärdomsprov som färdigställs vid Konstuniversitetet med hjälp av plagiatidentifieringssystemet Turnitin innan arbetena godkänns. Granskningen görs av den slutliga versionen av den skriftliga delen av lärdomsprovet.
Du för själv in ditt lärdomsprov i det elektroniska autenticitetsgranskningssystemet som en PDF-fil och skickar samma version till utbildningsprogrammets planerare, när du lämnar in ditt lärdomsprov. Granskning av lärdomsprovens autenticitet i Moodle.
Den akademiska handledaren för lärdomsprovet eller någon annan ansvarsperson som utsetts av utbildningsprogrammet och som står i anställningsförhållande till Konstuniversitetet ansvarar för granskningen av autenticiteten och tolkningen av resultaten. Efter att ha granskat arbetet i Turnitin fyller lärdomsprovets handledare eller ansvarspersonen i granskningsblanketten och skickar den till utbildningsprogrammets planerare.
4. Granskning och bedömning av lärdomsprovet
4.1 Bedömning av lärdomsprov
Professorn vid utbildningsprogrammet bedömer ditt lärdomsprov. Bedömningen grundar sig på kompetensmålen för kandidatlärdomsprovet som presenteras i läroplanerna.
Lärdomsprovet bedöms med vitsordet godkänd eller underkänd.
4.2 Begäran om omprövning
Du kan begära omprövning av bedömningen av lärdomsprovet muntligt eller skriftligt av den professor som bedömt lärdomsprovet. Du har 14 dagar på dig att lämna in en begäran om omprövning från den tidpunkt då du har haft möjlighet att ta del av bedömningsresultaten.
Om du är missnöjd med ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning kan du skriftligen (till exempel per e-post) begära omprövning av Konstuniversitetets examensnämnd inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Studenten anses ha fått del av beslutet den tredje dagen efter att e-postmeddelandet skickades eller den sjunde dagen efter att brevet skickades, om inte något annat påvisas. Mer information om begäran om omprövning får du av akademins studiechef.
5. Mognadsprov för kandidatexamen
Mognadsprovet är en skriftlig prestation, dvs. en essä, som ingår i kandidatexamen och med vilken du visar att du är förtrogen med området för ditt lärdomsprov samt att du har kunskaper i finska eller svenska.
Du ska avlägga mognadsprovet innan lärdomsprovet godkänns.
5.1 Avläggande av mognadsprov
Du avlägger mognadsprovet som ett skriftligt tentamenstillfälle som ordnas av utbildningsprogrammet.
Handledaren för lärdomsprovet eller professorn i utbildningsprogrammet gör upp frågan/frågorna till mognadsprovet. Du besvarar frågan/frågorna utan lärdomsprovet eller annat material i anslutning till ämnet.
Svarstiden är fyra timmar. Om du med ett läkarintyg har konstaterats ha svårigheter i anslutning till skrivande eller någon annan inlärningssvårighet, kan svarstiden förlängas och/eller så kan nödvändig handledning ordnas för dig.
Den som gör frågan/frågorna till mognadsprovet granskar innehållet i mognadsprovet samt att mognadsprovet påvisar utmärkta kunskaper i finska eller svenska. Mognadsprovet bedöms som godkänt eller underkänt.
Mognadsprovet granskas både vad gäller sakinnehållet och språket, om ditt skolbildningsspråk är finska eller svenska. I första hand granskar innehållsgranskarna också språkdräkten, men kan vid behov konsultera lärarna i språk och kommunikation.
Mognadsprovet förvaras av utbildningsprogrammet i sex månader.
5.2 Lärdomsprovets och mognadsprovets språk
Du skriver mognadsprovet på ditt skolbildningsspråk (skolbildning som förvärvats i Finland), på finska eller svenska. I ditt examensbetyg antecknas ditt skolbildningsspråk samt på vilket språk du har skrivit mognadsprovet. Skolbildningen och mognadsprovet ger tillsammans utmärkta kunskaper i detta språk.
Om ditt skolbildningsspråk är finska eller svenska och du har avlagt mognadsprovet på samma språk, anses du ha visat sådana språkkunskaper som krävs av statstjänstemän (Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).
Om ditt skolbildningsspråk är något annat än finska eller svenska fattar utbildningsprogrammets ledare beslut om språket i lärdomsprovet och mognadsprovet. Då rekommenderas engelska som språk för lärdomsprovet och mognadsprovet, men även andra språk kan komma i fråga. Då kan du inte visa utmärkta språkkunskaper med ditt examensbetyg, utan du ska vid behov skaffa ett intyg över utmärkta kunskaper i finska eller svenska på annat sätt.
Fastställande av skolbildningsspråket.
6. Registrering av lärdomsprovet och offentlighet
Lärdomsprovet införs i studieprestationsregistret efter att det har godkänts i sin helhet.
6.1 Arkivering av lärdomsprovet och offentlighet
Lärdomsprov för kandidatexamen är ett offentligt dokument och förvaras vid utbildningsprogrammet i fem års tid. Inkludera inte sekretessbelagd information i lärdomsprovet (t.ex. hälsoinformation och uppgifter om privatlivet).
6.2 Upphovsrätt
Information om upphovsrättfinns på intranätet Artsi och på Konstuniversitetens sidor om upphovsrättstjänster.
Användning av källhänvisningar
Källhänvisningar i texten
I en källhänvisning anges upphovsmannens efternamn och textens publiceringsår inom bågparentes. Dessutom anges sidnumret när det är nödvändigt att noggrant hänvisa till en viss punkt i texten, såsom en definition, ett diagram, en tabell eller påståenden: (Hakala 1999, 176–177).
Om det finns två upphovsmän nämns båda namnen: (Tarkoma & Kolari 1995, 140). Om upphovsmännen är tre eller flera, skall allas namn nämnas första gången man hänvisar till deras verk: (Hirsjärvi, Remes & Sajavaara 1998, 330). Senare används ett kortare markeringssätt för samma verk: (Hirsjärvi m.fl. 1998, 330) ELLER (Hirsjärvi et. al 1998, 330).
I samma referens kan man samtidigt hänvisa till flera källor. Då separeras de olika källorna med semikolon. Ordningen kan byggas upp enligt betydelse, alfabetisk ordning eller publiceringsår. T.ex. (Anttila 2001; Kyrö 2004; Nurmi 2003).
Citatets omfattning anges med punktens placering. När hänvisningen gäller en mening, kommer punkten efter bågparentesen: ”Samalla hetkellä, kun – – löydät pätevältä vaikuttavan lähdeteoksen, toimintasi muuttuu eräänlaiseksi tutkivaksi lukemiseksi” (Hakala 1999, 107).
När referensen omfattar flera föregående meningar, placeras punkten före bågparentesen, dvs. referensen får en egen punkt: ”Samalla hetkellä, kun – – löydät pätevältä vaikuttavan lähdeteoksen, toimintasi muuttuu eräänlaiseksi tutkivaksi lukemiseksi. Tämän lukemisen tulisi alusta lähtien tähdätä syvempään analyysiin – –.” (Hakala 1999, 107.)
Källförteckning
Bifoga källförteckningen i slutet av texten. Förteckningen upprättas i alfabetisk ordning enligt upphovsmannens efternamn. För källorna anges upphovsmannens efternamn, förnamn, publiceringsår, verkets namn, förläggare och publiceringsort. För tidningar och artikelsamlingar anges också sidnummer. I källförteckningen nämns endast de dokument som det hänvisas till i texten.
2.1 Monografi, dvs. ett enhetligt verk
Efternamn, Förnamn Årtal: Verkets namn. Underrubrik. Förläggare, Publiceringsort.
T.ex. Kyrö, Paula 2004: Tutkimusprosessi valintojen polkuna. Tammerfors universitet, forsknings- och utbildningscentralen för yrkesutbildning, Saarijärvi.
Om det finns flera verk av samma upphovsman i källorna, antecknas verken i källförteckningen enligt tryckåret, med början från det äldsta.
Om det finns flera verk av samma upphovsman från samma år, används tilläggsanteckningen a, b, c osv. för åtskiljande av dessa. Tilläggsanteckningen placeras efter tryckåret utan mellanslag.
2.2 Redigerat verk eller flera redaktörer
Efternamn, Förnamn; Efternamn, Förnamn; Efternamn, Förnamn (red.) Årtal: Verkets namn. Förläggare, publiceringsort. T.ex. Kamppinen, Matti; Kuusi, Osmo; Söderlund, Sari (red.) 2002: Tulevaisuuden tutkimus. Perusteet ja sovellutus. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 896, Kirjakas/Tallinn.
Om det finns fler än tre redaktörer kan referensen förkortas så att endast den första anges och förkortningen m.fl. eller et al. läggs till.
Artikel i en tidning
Efternamn, Förnamn Årtal: Artikelns namn, Tidningens namn, tidningens nummer, sidnummer.
T.ex. Linturi, Hannu 1998. Tietoa läskillä vai ilman. Murros ja oppimisympäristö. Aikuiskasvatus 1, 30-48.
Artikel i ett redigerat verk
Efternamn, Förnamn Årtal: Artikelns namn. I verket redaktörens Efternamn, Förnamn (red.) verkets namn. Förläggare, publiceringsort, sidnummer.
T.ex. Linturi, Hannu 2002: Oppimisen kulttuurievoluutio verkossa. I verket Kamppinen Matti (red.) Tulevaisuuden tutkimus. Perusteet ja sovellutus. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 896, Kirjakas/Tallinn, 665- 789.
Otryckt pro gradu-avhandling eller licentiatavhandling
Efternamn, Förnamn Årtal: Arbetets namn. Pro gradu-avhandling/Gradu etc. Den institution för vilken arbetet utförts. Universitet: Stad.
Ala-Härkönen, Outi 2004: Henkilökohtaiset kotisivut viestinnän välineenä – itseilmaisua, yhteisöllisyyttä ja tiedontuottamista. Pro gradu-avhandling. Institutionen för informationslära. Tammerfors universitet: Tammerfors.
Elektroniska källor
Efternamn, Förnamn Årtal. Webbplatsens namn. (Läst dd.mm.år.) Tillgänglig i www-format kopiera adressen hit. Se mallen i källförteckningen i denna anvisning.
Källor:
Linturi, Jenni s.a. Lähteiden käyttöopas. Metodix. (Läst 4.3.2010.)
Seilonen, Marja, Kiviaho, Mirva, Pesonen, Mirja & Hohtari-Slant, Hanna, 2008. Opinnäytetöiden kirjoitusohjeet. Kuopion yliopiston kielikeskus. (Läst 4.3.2010.)
Tella, Seppo 1996 / 2001. Luettavuuden ja luotettavuuden lähteillä. Opas lähteiden merkintään. 3:e reviderade upplagan. Studia pedagogica 5. Helsingfors. Helsingfors universitet. (Läst 4.3.2010.)