Öppna sök

Handbok om välbefinnande: stöd vid coronatrötthet

Trötthet är en naturlig reaktion på den långvariga pandemisituationen. Tips för att lindra coronatröttheten och stödja sinnets och kroppens välbefinnande.

|

Covid-19-pandemin har orsakat många slags omvälvningar i allas våra liv. Din vardag kan ha förändrats mycket i och med olika begränsningar. En del har också kunnat förlora kära människor under pandemin, eller reagerat på att andra har förlorat närstående eller andra saker som är viktiga för dem. Så kallad coronatrötthet är en mycket vanlig upplevelse och en frisk reaktion på långvarig stress. I slutändan är dock allas upplevelse av pandemin unik, så alla slags upplevelser i anslutning till pandemin är lika korrekta – också upplevelser av att pandemin inte har haft någon större inverkan på det egna livet, eller att pandemin också har medfört positiva saker i det egna livet, såsom mindre brådska. 

Coronatrötthet medför ytterligare utmaningar för studierna

På individnivå kan coronatröttheten ta sig uttryck till exempel i allmän fysisk och psykisk trötthet, orkeslöshet, brist på motivation, hopplösa tankar och svårigheter att sköta studier eller arbeten med normal kapacitet. 

Om du har inlett studierna under coronaviruspandemin kan det hända att du inte alls har fått uppleva ett så kallat vanligt studieliv. Och även om du hade studerat redan innan pandemin började, har de utmaningar som den fysiska isoleringen och distansstudierna medför också kunnat påverka förmågan och upplevelserna hos studerande som studerar längre. 

För en del har distansstudierna varit mycket utmanande och orsakat ångest, medan andra också har upplevt distansstudierna som något positivt. I allmänhet har studerande dock upplevt det som en utmaning att bli socialt förankrade i studerandegruppen, då det har funnits färre möjligheter att tillbringa tid tillsammans utanför undervisningssituationerna. Man har också kunnat fundera på kvaliteten i de egna studierna vid distansstudier / distansundervisning jämfört med närstudier. Dessutom har det för många varit ännu svårare att skilja mellan studier och fritid än vid närundervisning. 

Till sin natur är konststudierna mycket intensiva och förutsätter ofta förutom närkontakter till människorna även olika lokal- och materialresurser, som i distansstudierna eller -undervisningen har krävt många kreativa lösningar, men också fysiska och psykiska ansträngningar av såväl studerande som lärare. Det är alltså viktigt att vara medveten om att trötthet är en naturlig reaktion på en långvarig utmanande situation. När man förstår sig själv är det lättare att inte vara så hård mot sig själv. 

Extra press på konstnärer under coronatiden

Förutom att coronaviruspandemin har utmanat studierna inom konst- och kulturbranschen har de samhälleliga begränsningarna också satt utsikterna för studerandenas arbetsliv och framtid på prov. Hos många konststuderande har coronatröttheten också kunnat ha att göra med den extra belastningen i samband med utexaminering och arbete, när genomförandet av vissa projekt har blivit mer osäkert än vanligt. 

Vad kan man göra med coronatröttheten?

Vi har alla faktorer som ökar risken för psykisk belastning, men lyckligtvis också faktorer som skyddar välbefinnandet. Nedan följer tips på hur du kan koncentrera dig på att stöda välbefinnandet för ditt sinne och din kropp. 

  • Träna medveten närvaro, dvs. mindfulness, varje dag. Du kan till exempel börja med 1-5 minuters ledd morgonmeditation genast när du vaknar och från detta så småningom skapa en regelbunden vana för dig själv. Livet ger oss ständigt olika sorters externa och interna utmaningar. Genom att lära sig medveten närvaro blir det möjligt att möta olika utmaningar med ett mer flexibelt och därmed effektivare grepp. 
  • Aktivera medvetet din kropps trygghetssystem genom att behandla dig själv som din bästa vän. Öva alltså på självmedkänsla. När du behandlar dig själv väl kan du lägga märke till att det är lättare för dig att se den gångna pandemin som en period där du inte har varit ensam, och där du till slut ändå har försökt ditt bästa, även om det ibland kan ha känts som att genomförandet av vissa saker bara har varit förlorad tid. Med hjälp av självmedkänsla är det möjligt att lära sig att inte vara så hård mot själv och de reaktioner som pandemin har gett upphov till hos dig. Självmedkänsla kan också uppmuntra till att uppnå långsiktiga mål på ett hållbart sätt, så att du inte bara njuter av att uppnå målen, utan även av skapandets process på ett nytt sätt. 
  • Gör nya saker systematiskt. Pandemin har i många människors liv uttryckligen lett till att det på grund av olika begränsningar har varit svårt att inkludera nya saker i det egna livet. Men att lägga till nya erfarenheter i det dagliga livet, även sådana som känns som mycket små, skiljer dagarna från varandra och skapar en känsla av att man ackumulerar nya erfarenheter och lär sig nytt. Börja alltså med att fundera på vad som kunde vara något ganska litet, men något som är nytt för dig, som du kanske inte har haft tid med eller som du kanske inte har tänkt på tidigare. 
  • När du märker att du mår dåligt, gör två listor: Anteckna i ena listan de praktiska problem som behöver lösas. Skriv också för varje problem så många lösningar som du kommer på, och be till exempel en vän om hjälp med att fundera på alternativen. Anteckna i den andra listan alla svåra känslor som du lägger märke till just nu. Observera att detta inte är problem som du nödvändigtvis kan lösa, utan upplevelser som det är bra att lära sig att ge utrymme och värme, till exempel genom att träna mindfulness och självmedkänsla. 
  • Bli inte ensam med svåra känslor. Be till exempel dina närstående att bara lyssna på hur du känner dig utan att de behöver lösa något. Alternativt kan du uttryckligen be dem hjälpa dig hitta alternativa lösningar på dina praktiska utmaningar. 
  • Lyssna och respektera din kropps behov i fråga om vila, ätande, sociala relationer och motion. Dessa kan kännas som självklara grundläggande saker, men att ta hand om dem påverkar vårt välbefinnande mycket effektivt. 

Om du upplever att du hela tiden är trött och nedstämd kan det vara skäl att fundera på om din upplevelse är förknippad med långvarigare upplevelser av brist på motivation och glädje. Om så är fallet är det viktigt att reda ut om det till exempel är fråga om en depression för vilken man kan få behandling. En ständig trötthet kan också bero på en fysisk obalans, såsom kost, sömn eller till exempel en störning i sköldkörtelns funktion. Det är viktigt att komma ihåg att oavsett orsaken till tröttheten är det i slutändan fråga om kroppens och sinnets försök att informera dig om att du kanske behöver bättre omsorg än tidigare. Lyssna på din kropp och ditt sinne och bli inte ensam, utan sök vid behov stöd av en utomstående yrkesutbildad person vid sidan av dina närstående. 

Läs mer