Anvisning för lärdomsprov: magister i teaterkonst och danskonst samt konstmagister

Så här avlägger du lärdomsprovet för magisterexamen.

Vid Teaterhögskolan kan man avlägga examen under examensbenämningarna magister i teaterkonst, magister i danskonst och magister i konst. I denna anvisning för lärdomsprov finns de viktigaste reglerna och anvisningarna för lärdomsprov för magisterexamina samlade. Med termen utbildningsprogram syftas i anvisningen på både femåriga utbildningsprogram och tvååriga magisterprogram. 

1. Lärdomsprov för magisterexamen

I magisterexamen ingår ett lärdomsprov som vid Teaterhögskolan omfattar minst 25 studiepoäng och högst 35 studiepoäng. Lärdomsprovets kompetensmål beskrivs i läroplanerna. Lärdomsprovet blir offentligt när det har godkänts av undervisningsrådet. 

1.1. Lärdomsprovsseminarium 

I arbetet med lärdomsprovet ingår ett lärdomsprovsseminarium, under vilket du får handledning i grupp i anslutning till utarbetandet av lärdomsprovet. Du får fördjupa sig i lärdomsprovets krav, mål och granskningsprocess. Närmare information om seminarierna finns i studiehandboken. 

1.2. Plan för lärdomsprovet 

Innan arbetet med lärdomsprovet inleds eller senast i det inledande skedet av arbetet gör varje studerande upp en plan. 

När du gör upp din plan ska du diskutera med ledaren för ditt utbildningsprogram eller med en lärare som denne befullmäktigat om bland annat ämnen för lärdomsprovets delar, mål, forskningsfrågor, struktur, handledare och granskare samt lärdomsprovets offentlighet. Lärdomsprovet görs inom området för det egna utbildningsprogrammet.

I planen för lärdomsprovet antecknas lärdomsprovets ämne (konstnärlig/konstnärlig-pedagogisk och skriftlig/reflektiv del specificerade), genomförandesätt och tidtabell. I planen antecknas också namnen på lärdomsprovets handledare och granskare. Planen för lärdomsprovet ska vara klar innan det konstnärliga/konstnärlig-pedagogiska arbetet utförs. När planen är klar skickar den studerande den till den ansvariga planeraren för utbildningsprogrammet. Ledaren för utbildningsprogrammet godkänner planen.

Planen för lärdomsprov förfaller inom två år. Om lärdomsprovet inte har godkänts av undervisningsrådet inom två år från det att planen för lärdomsprovet godkändes, ska den studerande göra upp en ny lärdomsprovsplan för godkännande. Ledaren för utbildningsprogrammet beslutar i detta fall hur den gamla planen för lärdomsprov ska tillämpas eller uppdateras.

1.3. Lärdomsprovets innehåll 

Lärdomsprovet kan vara 

  • ett konstnärligt/konstpedagogiskt arbete med en skriftlig eller reflektiv del 
  • en avhandling 

Närmare uppgifter om lärdomsprovets form, omfattning och kompetensmål ges i läroplanerna. Lärdomsprovet är också ett bevis på den studerandes förmåga att arbeta självständigt.

Syftet med ett lärdomsprov som omfattar konstnärligt arbete är att lyfta fram den studerandes egen kompetens inom konstbranschen och förtrogenhet med ämnesområdet. Lärdomsprovets konstnärliga arbete ska utföras under yrkesmässiga förhållanden.

Lärdomsprov som omfattar konstpedagogiskt arbete avläggs inom magisterprogrammen för dans- och teaterlärare. Målet med lärdomsprovet är att beskriva den studerandes konstpedagogiska syn och dokumentera hens tillväxt som konstnär-lärare. I dessa lärdomsprov anknyter den skriftliga delen alltid till den praktiska konstpedagogiska delen som bedöms/granskas. 

Lärdomsprovets skriftliga eller reflektiva del ska påvisa förtrogenhet med lärdomsprovets ämnesområde och beredskap att kommunicera frågor inom konstbranschen. I arbetet presenteras faktorerna i anslutning till valet, behandlingen och slutsatserna av ämnet. Beroende på arbetets karaktär är delens omfattning 30–60 sidor utan innehålls- och källförteckning och utan bilagor. 

Ämnet för den skriftliga/reflektiva delen anknyter inte nödvändigtvis till ämnet för den konstnärliga delen, men det ska ändå inkludera det egna utbildningsprogrammets perspektiv. Kraven på perspektivet definieras närmare i undervisningsplanerna. Den skriftliga delen kan också vara dokumentering, planering och utvärdering av den konstnärliga arbetsprocessen. Målen, omfattningen och innehållet i den skriftliga eller reflektiva delen behandlas närmare vid utbildningsprogrammets lärdomsprovsseminarium. 

En avhandling kan vara helt teoretisk, varvid den baserar sig på litteratur eller har en empirisk/praktisk del. Den empiriska/praktiska delen kan vara till exempel intervjumaterial, undervisningsprövning, en läroplan eller något annat projekt som genomförs i praktiken. 

I avhandlingen ska den studerande visa förmåga till självständigt forskningstänkande, förtrogenhet med avhandlingens ämnesområde, behärskande av nödvändiga forskningsmetoder och beredskap att artikulera forskningsfrågor inom sitt eget område. Avhandlingen ska omfatta cirka 60 sidor (utan bilagor). 

Den konstnärliga delen av lärdomsprovet eller avhandlingen kan göras i samarbete mellan två eller flera studerande, förutsatt att studeranden har skrivit in det i lärdomsprovplanen och att ledaren för utbildningsprogrammet godkänner det. Den skriftliga delen måste göras självständigt.
Den studerande måste redogöra för hur samarbetet genomfördes och kunna påvisa sin andel av arbetet. Redogörelsen görs antingen i den skriftliga delen av lärdomsprovet eller i en separat bilaga. Om det är fråga om ett konstnärligt arbete ska redogörelsen lämnas in senast vid den tidpunkt då det konstnärliga arbetet granskas. Undervisningsrådet rekommenderar dessutom att i de fall då lärdomsprovet utförs i par skall en av granskarna vara gemensam.

1.4. Lärdomsprovets förfall 

Enligt Konstuniversitetets utbildningsstadga är studieprestationer giltiga att innefatta i examen i högst tio år. Lärdomsprovets konstnärliga arbete förfaller om den skriftliga delen inte har lämnats in inom två år från tidpunkten för det konstnärliga arbetet (se 1.2. Lärdomsprovsplanens förfall). 

1.5. Lärdomsprovets språk 

Lärdomsprovet skrivs i regel på utbildningsprogrammets examensspråk. 

I ett finskspråkigt utbildningsprogram har en studerande med svenska som modersmål eller en studerande som har avlagt sin skolutbildning på svenska dock rätt att skriva lärdomsprovet på svenska. 

Ledaren för utbildningsprogrammet kan på den studerandes begäran av grundad anledning besluta att ett annat språk än examensspråket får användas som lärdomsprovets språk. Lärdomsprovets språk antecknas i den studerandes lärdomsprovsplan. 

Lärdomsprovet ska visa att den studerande kan skriva en tydlig, strukturellt behärskad och språkvårdad text. Den studerande ansvarar själv för språkdräkten i sitt lärdomsprov. Språkdräkten påverkar också bedömningen av lärdomsprovet. 

Om den studerande behöver intensifierat stöd i utarbetandet av lärdomsprovet (t.ex. på grund av inlärningssvårigheter), kan hen om hen så önskar kontakta akademins studiechef för att kartlägga eventuella stödåtgärder. Till exempel i fråga om lässvårigheter kan den studerande ges mer tid för uppgörande av den skriftliga delen och/eller få mer handledning av handledaren för lärdomsprovet än normalt. Som stödåtgärd ordnas inte språkgranskning av lärdomsprovet utförd av en utomstående instans. 

1.6. Lärdomsprovets etiska principer och god forskningsmässig praxis 

Som en del av lärdomsprovets handledningsprocess handleds den studerande i att iaktta god forskningsmässig och/eller konstnärlig praxis. 

Man kan bekanta sig med Konstuniversitetets etiska principer för forskning och konstnärlig verksamhet på universitetets webbplats

Rätt användning av källor är en del av god forskningspraxis. Vid Teaterhögskolan rekommenderas att man i lärdomsproven använder texthänvisningar. Textreferensen är en kort hänvisning till den längre referens som nämns i källförteckningen. Över de källor som använts sammanställs en källförteckning i slutet av lärdomsprovets skriftliga/reflektiva del eller avhandlingen. 

Det centrala i användningen av källorna är att texthänvisningarna är tydliga och konsekventa. Vid lärdomsprovsseminariet får man bekanta sig med användningen av källor och referensteknik. Mer information om källhänvisningar finns bland annat i Struktur- och hänvisningsguiden. Den studerande kan vända sig till sin handledare om hen behöver mer handledning i användningen av källhänvisningar.

Universiteten är skyldiga att ordna sin verksamhet så att etiska principer och god vetenskaplig praxis iakttas i forskningen, utbildningen och undervisningen. Att säkerställa att studieprestationerna och de publicerade forskningsresultaten är autentiska är en del av kvalitetssäkringen av utbildningen och forskningen. Vid Konstuniversitetet säkerställs autenticiteten hos de skriftliga delarna i lärdomsproven för doktors- och magisterexamina med hjälp av Turnitin-systemet (se närmare uppgifter i punkt 2.3). 

1.7. Det skriftliga/reflektiva lärdomsprovets form 

Teaterhögskolan rekommenderar att TeaK:s egen layoutmall för lärdomsprov (Word-fil). Mallen används för att bearbeta och spara ett skriftligt lärdomsprov. I mallen för lärdomsprovet finns till exempel ett pärmblad, en sammanfattningssida och en innehållsförteckning. Biblioteket erbjuder stöd och handledning för användningen av mallen för lärdomsprov samt ordnar introduktion i informationssökning. 

Om den studerande inte vill använda den färdiga mallen för lärdomsprov kan hen använda en form som är friare till sin grafiska utformning. Teaterhögskolan har dock inte möjlighet att erbjuda stöd för användande av någon annan mall än TeaK:s mall för lärdomsprov. Lärdomsprovet ska alltid innehålla ett pärmblad, en sammanfattningssida, en innehållsförteckning och en källförteckning. För abstraktsidan finns en egen separat mall. På pärmbladet ska finnas arbetets rubrik och eventuell underrubrik, författarens namn, examensprogrammets namn och det år då lärdomsprovet färdigställdes samt Konstuniversitetets Teaterhögskolas logotyp. Det är frivilligt att lägga till en bild. 

Om du har problem med att ladda ner logotypen för Teaterhögskola, vänligen kontakta viestinta@uniarts.fi.

I lärdomsprovets abstrakt presenteras lärdomsprovets centrala innehåll så att läsaren får en tydlig helhetsbild av lärdomsprovets mål, innehåll och resultat. Sammanfattningens minimilängd är 250 ord. Sammanfattningen skrivs på samma språk som lärdomsprovet. Dessutom kan sammanfattningen också skrivas på ett annat språk. 

Abstraktet av lärdomsprovet fungerar också som det mognadsprov som krävs för magisterexamen. Se kraven på mognadsprovets språk och avläggande i punkt 3.1 i denna anvisning. 

Lärdomsprovet ska sparas i PDF/A-format. Planeraren arkiverar det färdiga lärdomsprovet.

2. Handledning av lärdomsprovet

Den studerande får personlig handledning i arbetet med sitt lärdomsprov. Utbildningsprogrammet ger den studerande och handledaren anvisningar om hur många handledningstimmar man har till sitt förfogande. Man kan ha en eller två handledare för sitt lärdomsprov. Som handledare kan fungera akademisk personal vid Konstuniversitetet eller en så kallad utomstående handledare. Handledaren ska känna till området för lärdomsprovet. 

Handledaren för lärdomsprovet diskuterar arbetets mål med studeranden, behandlar praktiska frågor i anslutning till arbetets framskridande och följer upp hur de uppställda delmålen uppnås med beaktande av bedömningskriterierna för lärdomsprovet. Det rekommenderas att den studerande och handledaren gör upp en handledningsplan för arbetet, enligt vilken processen framskrider. På så sätt säkerställer man att båda har tillräckligt med tid för att utföra arbetet. Den studerande ska själv kontakta handledaren/handledarna och komma överens om mötena. Även den handledande läraren ska vara aktiv i förhållande till den som handleds och hålla kontakt med den studerande så att arbetet framskrider. Handledaren kommenterar den studerandes arbete, ger respons på innehållet och följer upp arbetets praktiska framskridande. Responsen ska dock hållas på en tillräckligt allmän nivå så att handledaren inte blir den som gör lärdomsprovet. 

2.1. Handledning i konstnärligt/konstpedagogiskt arbete 

Det konstnärliga/konstpedagogiska arbetet ska visa förmåga att arbeta med yrkesmässiga, konstnärliga och/eller teoretiska uppgifter inom det egna området.

Den handledande lärarens uppgift är att stöda den studerande i planeringen och genomförandet av det konstnärliga/konstpedagogiska arbetet. Den handledande läraren fungerar som mentor och fokus ligger på den studerandes egna konstnärliga/konstpedagogiska syn.

Den handledande läraren kommenterar arbetets förhandsplaner och följer med övningarna. Syftet är att ge respons på hur den studerandes arbete framskrider. Vid behov kan den handledande läraren delta i produktionsmötena.

2.2. Handledning av den skriftliga/reflektiva delen och avhandlingen 

Den skriftliga/reflektiva delen eller avhandlingen ska visa yrkesmässig och teoretisk kompetens samt förmåga att tillämpa det inlärda vid analys av frågor inom det egna området. 

Handledaren ska påpeka tydliga sakfel samt kommentera eventuella strukturella problem och dålig språkdräkt. Handledaren är dock inte skyldig att rätta skriv- och grammatikfel.

Handledaren ska diskutera arbetets offentlighet med den studerande. I lärdomsprovet som ska utvärderas får inte ingå sekretessbelagd information (se punkt 6.2 om lärdomsprovets offentlighet). Handledaren ska också känna till forskningsetiska regler för att man ska kunna upptäcka plagiatfall till exempel i avhandlingar. Mer information finns till exempel i Forskningsetiska delegationens anvisningar.

Lärdomsprovets handledare ska förhandsgranska arbetet och ge sitt tillstånd till att arbetet lämnas in för granskning. Den studerande ska beakta att handledaren ska ha minst en vecka på sig för förhandsgranskningen. Under förhandsgranskningen granskas också lärdomsprovets autenticitet. Den studerande ansvarar för korrigeringarna och i vilken grad han eller hon utnyttjar den respons som ges i arbetets slutskede innan det lämnas för bedömning. När lärdomsprovet har skickats till granskaren kan inga korrigeringar längre göras. 

2.3. Granskning av lärdomsprovets autenticitet 

Innan lärdomsprovet godkänns ska skriftliga/reflektiva delar av lärdomsprov eller avhandlingar kontrolleras med hjälp av Konstuniversitetets system för autenticitetsgranskning (Turnitin).

Granskningen av lärdomsprovets autenticitet görs av den slutliga versionen av skriftliga/reflektiva lärdomsprovet eller avhandlingen, som returneras till granskarna av lärdomsprovet. Den studerande lämnar själv in sitt lärdomsprov i det elektroniska systemet för autenticitetskontroll och skickar samma version till utbildningsprogrammets planerare (som skickar den till granskarna) samt till databasen Taju. Efter denna granskning kan man inte längre göra ändringar i lärdomsprovet. Den akademiska handledaren för lärdomsprovet eller någon annan ansvarsperson som utsetts av utbildningsprogrammet och som står i anställningsförhållande till Konstuniversitetet ansvarar för granskningen och tolkningen av resultaten.

Efter att ha granskat arbetet i Turnitin fyller lärdomsprovets handledare eller ansvarspersonen i den granskningsblankett och skickar den till utbildningsprogrammets planerare.

Instruktioner för användning av Turnitin-systemet: https://studerande.uniarts.fi/guider/granskning-av-lardomsprovens-autenticitet-i-moodle/

3. Mognadsprov för magisterexamen

Mognadsprovet är en prestation som hör till både lägre och högre grundexamen och som mäter förtrogenheten med området för lärdomsprovet samt behärskandet av modersmålet. Vid Teaterhögskolan avläggs mognadsprov för magisterexamen genom att skriva en sammanfattning av lärdomsprovet. 

Ledaren för utbildningsprogrammet eller den handledande läraren granskar sammandraget. Mognadsprovet bedöms som godkänt eller underkänt och registreras efter lärarens godkännande i studieregistret. Mognadsprovet ska ha avlagts med godkänt resultat innan lärdomsprovet godkänns i undervisningsrådet. 

3.1. Mognadsprovets språk 

Om den studerandes skolbildningsspråk är finska eller svenska, hen har avlagt lägre högskoleexamen i Finland och där påvisat sin språkkunskap genom mognadsprov i enlighet med examensförordningen, behöver språkkunskapen inte längre påvisas på nytt. Mognadsprovet (sammanfattningen av lärdomsprovet) bedöms då endast i fråga om förtrogenhet med ämnesområdet. 

Om den studerandes skolbildningsspråk är finska eller svenska, men hen inte har påvisat sin språkkunskap genom mognadsprov i den lägre högskoleexamen i enlighet med examensförordningen (till exempel utomlands avlagd examen), ska språkkunskapen påvisas genom att den studerande skriver ett mognadsprov (en sammanfattning) på skolbildningsspråket. Härvid granskas sammanfattningen också i fråga om språkdräkten. Detta gäller även dem som studerar inom ett engelskspråkigt magisterprogram; om den studerande skriver sitt lärdomsprov på engelska, ska hen skriva en sammanfattning förutom på engelska även på finska eller svenska. 

Om den studerandes skolbildningsspråk inte är finska eller svenska och hen studerar inom ett engelskspråkigt magisterprogram, skrivs mognadsprovet (sammanfattningen) på engelska. 

4. Inlämning av lärdomsprov för granskning

Ett färdigt lärdomsprov med en sammanfattning och eventuella andra bilagor (en inspelning av den konstnärliga delen, ett skådespel, ett föreställningsmanuskript e.d.) lämnas in för granskning när lärdomsprovets handledare ger tillstånd till det. Även granskningen av autenticiteten ska göras innan arbetet lämnas till bedömning.

Lärdomsprovet ska lämnas in för granskning i god tid så att granskarna har minst fyra veckor på sig att granska lärdomsprovet före det möte i undervisningsrådet där det är meningen att lärdomsprovet ska godkännas. Inlämningsdagarna för lärdomsproven meddelas årligen i studerandenas uniarts. 

Den studerande skickar lärdomsprovet i PDF/A-format samt de övriga ovan nämnda bilagorna till planeraren. För den konstnärliga delen fyller man dessutom i en beskrivningsblankett för biblioteket, där man ger information om verket och författarna. 

I enlighet med vicerektorns beslut sparar studenterna från och med den 1.12.2022 sina arbeten i publikationsarkivet Taju enligt bibliotekets anvisningar https://libguides.uniarts.fi/julkaisemisenopas/lardomsprov. Den studerande ska se till att samma version av arbetet som har skickats till granskarna lagras i databasen.

4.1. Inspelning av den konstnärliga/konstpedagogiska delen 

Tillsammans med den skriftliga delen av lärdomsprovet förvaras också dokumentationen eller inspelningen av den konstnärliga/konstpedagogiska delen i elektronisk form på det sätt som är möjligt med hänsyn till den konstnärliga/konstpedagogiska delens karaktär och upphovsrätten. En inspelning behövs också för att säkerställa bedömningsprocessen för lärdomsprovet till exempel om granskaren inte kan närvara vid föreställningen eller när tiden mellan föreställningen och uppgörandet av utlåtandet är lång. 

De lärdomsprov som godkänts för Teaterhögskolans produktionsprogram i huvudstadsregionen sparas centraliserat och den studerande får en kopia av dessa inspelningar. 

Om den studerande genomför lärdomsprovet självständigt eller utanför Teaterhögskolans produktionsprogram eller utanför huvudstadsregionen, ska hen avtala om tillstånd för inspelningen och dess genomförande på platsen där provet utförs. Om lärdomsprovet genomförs i en yrkesorganisation är den studerande skyldig att komma överens om att hen får en inspelning av föreställningen. 

Om den studerande gör sitt lärdomsprov som självständig produktion ska han eller hon se till att en inspelning görs. Det är möjligt att låna utrustning för konstnärlig verksamhet för att göra inspelningen eller att genomföra inspelningen på annat sätt och komma överens om det praktiska genomförandet med utbildningsprogrammets planerare. Det är möjligt att låna utrustning för konstnärlig verksamhet för att göra inspelningen eller att genomföra inspelningen på annat sätt och komma överens om.

Det är möjligt att be om mer information om upphovsrätten till inspelningen av Konstuniversitetets juridiska tjänster eller av upphovsrättsombudsmannen. Konstuniversitetets dataskyddsombud ger vid behov mer information om dataskydd. 

5. Granskning och bedömning av lärdomsprovet

5.1. Granskarnas behörighet 

Lärdomsprovet bedöms av två granskare som nämns i den godkända lärdomsprovsplanen. Den ena av lärdomsprovets granskare ska i regel stå utanför Teaterhögskolan och den andra ska höra till den akademiska personalen vid Teaterhögskolan. En studerande som avlägger grundexamen vid Teaterhögskolan kan inte fungera som granskare av lärdomsprov. 

Lärdomsprovets handledare kan inte vara granskare av lärdomsprovet med undantag av lärdomsprov för danslärare och teaterlärare. I dessa lärdomsprov fokuserar den granskare som fungerat som handledare i sitt utlåtande på bedömningen av den pedagogiska processen i den studerandes lärdomsprov. 

En person som står i ett sådant förhållande till den som avlägger lärdomsprovet som anges i 28 § i förvaltningslagen (434/2003) får inte fungera som granskare av lärdomsprovet. 

Enligt förvaltningslagen är en person jävig: 

  1. om personen eller en närstående till hen är part, 
  2. om personen eller en närstående till hen biträder eller företräder en part eller den för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada, 
  3. om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för personen eller för en närstående till hen, 
  4. om personen står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada, 
  5. om personen eller en närstående till hen är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada, 
  6. om personen eller en närstående till honom eller henne hör till direktionen för eller något annat därmed jämförbart organ i ett ämbetsverk eller en inrättning och det är fråga om ett ärende som sammanhänger med styrningen eller övervakningen av ämbetsverket eller inrättningen, eller 
  7. om tilltron till personens opartiskhet av något annat särskilt skäl äventyras. 

Med närstående avses 

  1. tjänstemannens make samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar samt också den som på något annat sätt står tjänstemannen särskilt nära liksom även dessa personers makar, 
  2. tjänstemannens föräldrars syskon samt deras makar, tjänstemannens syskonbarn och tidigare make till tjänstemannen, samt 
  3. tjänstemannens makes barn, barnbarn, syskon, föräldrar och far- och morföräldrar samt också dessa personers makar och tjänstemannens makes syskonbarn. 

Som närstående betraktas också motsvarande halvsläkting. Med makar avses makar samt personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och i ett registrerat partnerskap. 

5.2. Kontakter till granskarna 

Den studerande informerar granskarna om tidpunkterna och platsen för det konstnärliga arbetet. Övriga kontakter till granskarna och anvisningarna för granskningen sköts av programmets planerare. Den studerande skickar det färdiga lärdomsprovet till programmets planerare, som skickar lärdomsprovet till granskarna. 

5.3. Bedömning av lärdomsprov och granskningsutlåtande 

Granskarnas uppgift är att i ett skriftligt utlåtande bedöma de delar som ingår i lärdomsprovet. Över lärdomsprovets olika delar görs inga separata utlåtanden, utan granskarna utvärderar alla delar tillsammans och i samma utlåtande samt ger ett vitsordsförslag för lärdomsprovet i sin helhet. Granskarna ska använda bedömningskriterierna för Teaterhögskolans lärdomsprov som stöd för sin bedömning. 

Granskarna kan diskutera utlåtandet sinsemellan. De kan också skriva ett gemensamt utlåtande. Utlåtandet skrivs i regel på lärdomsprovets språk och dess omfattning är 2–5 sidor. Utlåtandet riktas till Teaterhögskolans undervisningsråd. 

Granskningsutlåtandet är ett sakkunnigutlåtande där man utvärderar bl.a. yrkesfärdigheter, konstnärlig nivå, påvisande av eget lärande, intresset för ämnet och ämnets aktualitet, förmåga att reflektera, tydlighet och konsekvens i arbetets struktur samt språkriktighet och användning av källor. Bedömningen grundar sig på kompetensmålen för magisterlärdomsprovet som presenteras i utbildningsprogrammens läroplaner. 

I sitt utlåtande ska granskaren tydligt ange om hen föreslår att lärdomsprovet godkänns eller underkänns. I ett utlåtande som förordar godkännande av lärdomsprovet ska granskaren ange vilket vitsord hen föreslår för lärdomsprovet och motivera sitt förslag. Granskarna kan om de så önskar förhandla sinsemellan om en vitsordsrekommendation. I sitt utlåtande kan granskaren om hen så önskar uppmuntra studeranden till konstnärlig forskning och fortsatta studier. 

Vid bedömningen av lärdomsproven används vitsordsskalan med beröm godkänd, godkänd och underkänd. Det rekommenderas att vitsordet med beröm godkänd används i begränsad utsträckning, endast när det är fråga om ett särskilt förtjänstfullt lärdomsprov. Ett undantag är det internationella programmet för dubbelexamen, där bedömningsskalan 0–5 används. 

Ett godkännande utlåtande avslutas på följande sätt: Jag föreslår att NN:s lärdomsprov godkänns för magisterexamen i teaterkonst/danskonst/konst med vitsordet godkänd/med beröm godkänd/siffra. 

Om det förslås att lärdomsprovet ska underkännas ska granskaren/granskarna motivera detta. Granskaren föreslår dock inte i granskningsskedet korrigeringar för den som avlägger lärdomsprovet för att få ett godkännande utlåtande. Utlåtandet avslutas då på följande sätt: Jag föreslår inte att NN:s lärdomsprov godkänns för magisterexamen i teaterkonst/danskonst/konst. 

Granskaren daterar utlåtandet, undertecknar det och skickar utlåtandet till den ansvariga planeraren. Utlåtandet kan först inlämnas skannat, men det behövs också i original för arkivering. Utlåtandena ska vara planeraren tillhanda senast 14 dagar före det möte i undervisningsrådet där det är meningen att arbetet ska bedömas. Granskningsutlåtandena blir offentliga när lärdomsprovet har godkänts av undervisningsrådet. 

Utbildningsprogrammets planerare skickar de utlåtanden som inkommit från granskarna till undervisningsrådets sekreterare och även för kännedom till den studerande. Om granskaren föreslår att lärdomsprovet ska underkännas kan den studerande 1) ge undervisningsrådet ett eget skriftligt bemötande om utlåtandena, varvid undervisningsrådet beaktar bemötandet vid behandlingen av den studerandes lärdomsprov; 2) dra tillbaka sitt lärdomsprov från listan över de lärdomsprov som ska bedömas. I detta fall korrigerar den studerande sitt lärdomsprov och skickar det korrigerade lärdomsprovet på nytt för granskning. Handledaren ska ge tillstånd till att granskningen inleds på nytt. 

5.4. Lärdomsprovets behandling i undervisningsrådet 

Undervisningsrådet godkänner eller underkänner lärdomsprovet på basis av granskarnas utlåtande. Om rådet beslutar att underkänna eller godkänna lärdomsprovet på ett sätt som avviker från granskarnas förslag, ska rådet motivera sitt beslut. Lärdomsprovet kan dock bedömas som med beröm godkänt endast om båda granskarna föreslår det. 

Lärdomsprovet kan underkännas om det inte uppfyller de krav som ställs på lärdomsprovet eller om det har gjorts med svekfulla metoder. Om undervisningsrådet underkänner lärdomsprovet, kan den studerande komplettera eller korrigera den skriftliga delen eller avhandlingen i fråga om de brister som granskaren framfört eller utföra ett helt nytt arbete. Den studerande kan också med godkännande av ledaren för utbildningsprogrammet komplettera sin plan för lärdomsprovet i fråga om det konstnärliga arbetet så att den studerande utför ett tilläggsarbete som kompletterar den föregående föreställningen eller utför ett helt nytt konstnärligt arbete.

5.5. Ändringssökande 

En studerande som är missnöjd med bedömningen av lärdomsprovet kan skriftligen (t.ex. per e-post) begära omprövning hos Konstuniversitetets examensnämnd inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om rättelse ska vara framme på Konstuniversitetets registratorskontor den utsatta dagen. Den som ansöker om rättelse ansvarar för att begäran om rättelse skickas till registratorskontoret inom utsatt tid. 

Beslutet delges den studerande elektroniskt (e-post) och den studerande anses ha fått del av beslutet 3 dagar efter att e-posten skickats. 

Adressen till Konstuniversitetets examensnämnd:

Konstuniversitetets examensnämnd 
Registratorskontoret 
PB 38 
00097 Konstuniversitetet 
registratorskontoret@uniarts.fi 

I begäran om omprövning ska följande nämnas: 

  1. Den studerandes namn och kontaktuppgifter (adress, e-postadress och telefonnummer) 
  2. Information om när den studerande har fått del av beslutet 
  3. Beslutet (inklusive lärdomsprovets namn och granskare) 
  4. Vilken ändring i beslutet den studerande ansöker om 
  5. Grunderna för begäran om omprövning (kopior av sådana handlingar som den studerande åberopar). 

Instruktioner för begäran om rättelse (på finska)
Instruktioner för begäran om rättelse (på engelska)

Instruktioner för begäran om rättelse på svenska läggas här snart.

6. Registrering av lärdomsprovet och offentlighet

6.1. Registrering av lärdomsprov 

Lärdomsprovet registreras i studieprestationsregistret efter att det har godkänts av undervisningsrådets möte.

6.2. Lärdomsprovets offentlighet och arkivering 

Den studerande som förbereder sitt lärdomsprov ska beakta att ett godkänt lärdomsprov är ett offentligt dokument. Offentligheten gäller också inspelningar av lärdomsprovets konstnärliga och konstpedagogiska arbeten. Lärdomsprovet blir offentligt när det har godkänts av undervisningsrådet. Offentligheten garanterar en rättvis bedömning av lärdomsproven. I lärdomsprovet som ska bedömas får inte ingå någon sekretessbelagd information. Eventuella sekretessbelagda ärenden (t.ex. hälsouppgifter, uppgifter om privatlivet) ska lämnas i lärdomsprovets bakgrundsmaterial. De får inte inkluderas i det lärdomsprov som bedöms. 

De skriftliga delarna av lärdomsprovet och avhandlingar kan läsas i Tajus publikationsarkiv, beroende på studentens val, antingen öppet online eller på den slutna sidan, som endast kan nås från bibliotekets datorer. Biblioteket lagrar papperskopior av avhandlingar som godkänts före 1.12.2022 fram till 2025, om det inte har beviljats tillstånd att publicera dem på nätet.

De konstnärliga delarna får ses i biblioteket men de får inte sparas eller kopieras. Man kan se inspelningar av de konstnärliga delar som har förverkligats som en del av Teaterhögskolans produktionsprogram. 

Teaterhögskolans studietjänster arkiverar de godkända lärdomsprovens skriftliga delar elektroniskt i pdf/a-format och produktionstekniska tjänster arkiverar inspelningen av det konstnärliga arbetet om det har genomförts som en del av TeaK:s produktionsprogram. 

6.3. Upphovsrätt 

Den studerande har upphovsrätt till sitt eget lärdomsprov. Information om upphovsrätt finns på intranätet Artsi (sidan finns på engelska och finska) samt på webbplatsen för Aalto-universitetets och Konstuniversitetets gemensamma upphovsrättstjänst (sidan finns på engelska och finska).

Bilaga: Bedömningskriterier

Bedömning av lärdomsprovet för magisterexamen i teater- och danskonst samt konstmagister

Det konstnärliga arbetet/den praktiska delen av det konstnärligt-pedagogiska arbetetVitsord: UnderkändVitsord: Godkänd Vitsord: Med beröm godkänt 
Yrkesmässiga färdigheter och konstnärlig nivå Det konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet visar på svagt behärskande av de yrkesmässiga färdigheterna eller att det finns tydliga brister i dem. 
 
Det konstnärliga/ konstnärliga pedagogiska arbetet är till sitt innehåll och uttryck/sin pedagogiska nivå anspråkslöst i förhållande till läroplanens kunskapsmål. 
 
I det konstnärligt-pedagogiska arbetet kan den studerande inte fungera som ledare för arbetsgruppen på ett konstruktivt och interaktivt sätt.
Det konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet påvisar minst måttligt, nöjaktigt eller gott behärskande av de yrkesmässiga färdigheterna. 
 
Det konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet är till de flesta delområden och till sin nivå åtminstone måttligt, nöjaktigt eller bra i förhållande till kunskapsmålen i läroplanen. 
 
I det konstnärligt-pedagogiska arbetet fungerar studeranden som ledare för eller medlem av en konstnärlig arbetsgrupp på ett konstruktivt och interaktivt sätt.
Det konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet visar på behärskande av yrkesmässiga färdigheter på en exceptionellt hög nivå. 
 
Det konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet håller en mycket hög nivå. 
 
Det konstnärliga/ konstnärligt-pedagogiska arbetet visar djupgående kännedom om branschens konventioner och/eller utmanar dem på ett lyckat insiktsfullt och särpräglat sätt. 
 
I det konstnärligt-pedagogiska arbetet har studeranden förmåga att hitta personliga och nya kreativa lösningar för processernas olika delområden.
Som ledare för arbetsgruppen skapar den studerande ett nytt tänkesätt och ny praxis.
Påvisande av det egna lärandetDet konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet visar på bristfällig förmåga att tillämpa det inlärda och på bristfälliga yrkesmässiga färdigheter. 
 
I det konstnärligt-pedagogiska arbetet kan den studerande inte artikulera vilka konstnärliga och estetiska förhållningssätt och val arbetet innehåller. 
Det konstnärliga/ konstnärligt-pedagogiska arbetet visar på en förmåga att tillämpa och analysera det man lärt sig i förhållande till det egna konstnärliga arbetet. Arbetet visar på förmåga att arbeta med yrkesmässiga, konstnärliga och/eller forskningsmässiga uppgifter inom den egna branschen. 
 
I det konstnärligt-pedagogiska arbetet kan den studerande artikulera vilka koreografiska/teatermässiga och estetiska utgångspunkter, förhållningssätt och val arbetet innehåller. 
Det konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet visar på förmåga att självständigt, kritiskt och på ett nyskapande sätt tillämpa det man lärt sig för att lösa konstnärliga/pedagogiska frågor inom det egna området. 
 
Arbetet visar på en utmärkt förmåga att analysera, problematisera och vidareutveckla det man lärt sig i förhållande till det egna konstnärliga/konstnärligt-pedagogiska arbetet och till en bredare verksamhetskultur inom branschen, vilket skapar utmanande, kritiskt och nytt tänkande och konst. 
 
I det konstnärligt-pedagogiska arbetet skapar studerandens förmåga att artikulera koreografiska/teatermässiga och estetiska förhållningssätt samt val betydelsefull konstpedagogik både för dem som deltar i processen och för dem som fungerar som mottagare.
Den skriftliga delenVitsord: Underkänd Vitsord: GodkändVitsord: Med beröm godkänt
Påvisande av det egna lärandet Det valda ämnet är inte betydelsefullt ur branschens synvinkel. Den skriftliga delen är till sitt innehåll och till sin uttrycksmässiga 
nivå anspråkslös. 

Den skriftliga delen visar på brister i det egna upphovsmannamässiga 
tänkandet. Inga slutsatser och ingen analys har gjorts. 
Den teoretiska och/eller kulturella referensramens förhållande till det egna 
skapande tänkandet har inte påvisats och dessa har inte kopplats till varandra 
på ett meningsfullt sätt. 
Kännedomen om yrkesmässiga begrepp, 
terminologi och konventioner är svag eller påvisas inte överhuvudtaget.
Ämnet har ett väsentligt samband med branschen. 
Den skriftliga delen 
påvisar yrkesmässig och teoretisk kompetens samt förmåga att tillämpa 
det inlärda vid analys av frågor inom det egna området. Den skriftliga delen 
påvisar yrkesmässig och 
teoretisk kompetens samt 
förmåga att tillämpa det inlärda vid analys av frågor inom det egna området. 

Lärdomsprovet påvisar måttlig, nöjaktig eller god förmåga att reflektera, strukturera och 
åskådliggöra frågorna som behandlas samt producera 
slutsatser om ämnet i 
den skriftliga delen.
Det valda ämnet är banbrytande  eller särskilt betydelsefullt för branschen.

Den skriftliga 
delen påvisar utmärkt förmåga att analysera, tillämpa, problematisera och 
vidareutveckla det inlärda i förhållande till branschens bredare verksamhetskultur. Lärdomsprovet påvisar en utmärkt förmåga att reflektera, strukturera och åskådliggöra frågorna som behandlas. I den skriftliga delen etablerar kontexten och upphovsmannens eget tänkande ett utmanande och kritiskt förhållande som producerar nytt tänkande. De öppnar nya perspektiv som utgår från upphovsmannen 
och möjliga teman för fortsatta studier av 
de konstnärliga och yrkesmässiga 
specialfrågorna i branschen.
Språkdräkt Det formella och tekniska genomförandet av den skriftliga delen av lärdomsprovet är bristfälligt till sina centrala delar och språkdräkten är svag.Den skriftliga delen av lärdomsprovet har ett ändamålsenligt utseende och det språkliga uttrycket är måttligt, nöjaktigt eller gott.Det formella och tekniska genomförandet av den skriftliga delen av lärdomsprovet är utmärkt och det språkliga uttrycket stöder arbetets innehåll. 
Struktur Skrivelsen är uttrycksmässigt oklar och strukturellt och stilmässigt ostrukturerad eller förvirrande. Den skriftliga delen är skriven på ett kommunikativt och intressant sätt. Den innehåller ett undersökande, reflekterande grepp. 
 
Uppbyggnaden är strukturerad
Den skriftliga delen är skriven på ett kommunikativt, levande och intressant sätt och med en stil som ökar förståelsen för arbetets tema. 
 
Stilen i skrivelsen är utmärkt och reflektionen i den är berömlig. 
 
Uppställningen och struktureringen av arbetet är utmärkta.
Användning av källor Användningen och markeringen av källorna är bristfällig.Källorna används på rätt sätt och de stöder sakinnehållet.Källorna har använts på rätt sätt och de har antecknats felfritt.  
 
Författaren sätter källorna i samtal sinsemellan och speglar litteraturen i sitt eget tänkande. 
AvhandlingVitsord: Underkänd Vitsord: GodkändVitsord: Med beröm godkänt 
MålsättningarMålsättningarna för studien är otydliga och avgränsningen av ämnet bristfällig.Målsättningarna för studien är i huvudsak tydliga och ämnet är väl avgränsat.Målsättningarna för studien är tydliga och ämnet har avgränsats på ett exceptionellt motiverat sätt.
ForskningsmetoderForskningsmetoderna har inte definierats och skribenten behärskar dem inte. Metodik och material är ostrukturerade i studien och forskningstraditionen och litteraturen inom ämnet är okända för skribenten.Forskningsmetoderna har definierats och skribenten behärskar dem i huvudsak. Metodik och material är strukturerade i studien.
Skribenten har tillräcklig kännedom om forskningstraditionen och litteraturen inom ämnet och relevant teori utnyttjas kritiskt.
Källorna som använts är ändamålsenliga och aktuella.
Studien är väl strukturerad och innehåller motiverade slutsatser och analys. Studien är skriven på ett kommunikativt och intressant sätt.
Forskningsmetoderna för ämnet är utmärkt definierade.
Skribenten behärskar och använder dem på ett insiktsfullt och nyskapande sätt.
Metodik och material är utmärkt strukturerade i studien.
Skribenten har djup kännedom om
forskningstraditionen och litteraturen inom ämnet och relevant teori utnyttjas kritiskt.
Källorna som använts är ändamålsenliga och särskilt aktuella. Studien är utmärkt disponerad och skribentens eget tänkande ställs i ett utmanande, kritiskt och nyskapande förhållande till ämnet och materialet samt leder till nydanande idéer.
Språkdräkt, struktur, teori och användning av källorTeori med anknytning till ämnet utnyttjas inte kritiskt. Källorna som använts är otillräckliga eller föråldrade. Studien är ostrukturerad. Det saknas slutsatser och analys. Till sitt uttryck är studien otydlig och till sin stil ostrukturerad.
Språkdräkten i studien är svag.
Teori med anknytning till ämnet utnyttjas kritiskt. Källorna som använts är ändamålsenliga och aktuella. Studien är väl strukturerad och innehåller motiverade slutsatser och analys.
Studien är skriven på ett kommunikativt och intressant sätt. Språkdräkten i studien är måttlig, nöjaktig eller god.
Teori med anknytning till ämnet utnyttjas kritiskt, det tar fram nytt tänkande/information/teori. Källorna som använts är ändamålsenliga och särskilt aktuella och de har angetts felfritt.
Studien är utmärkt disponerad och skribentens eget tänkande ställs i ett utmanande, kritiskt och nyskapande förhållande till ämnet och materialet samt leder till nydanande idéer.
Studien är skriven på ett kommunikativt, levande och intressant sätt med en utmärkt språkdräkt.