Öppna sök

Anvisning för magisterlärdomsprov i musikteknologi

Syftet med denna anvisning är att hjälpa till med planeringen, organiseringen och genomförandet av magisterlärdomsprovet inom Konstuniversitetets utbildningsprogram i musikteknologi.

|

Anvisningens syfte

Anvisningen strävar efter att uppmuntra den studerande att förbinda sig till högsta akademiska kvalitet inom alla delområden av lärdomsprovet och att främja omsorgsfullt vetenskapligt arbete.

Innehåll, mål, prestationstid och studiepoäng

Delarnas viktning

Omfattningen av magisterprogrammet i musikteknologi är 150 studiepoäng och den målsatta studietiden är två och ett halvt år. I denna helhet på 150 studiepoäng ingår ett lärdomsprov för magisterexamen som omfattar 40 studiepoäng, och denna anvisning behandlar utarbetandet av detta lärdomsprov. Övriga studier och kurser som behövs för att avlägga examen och deras innehållsbeskrivningar, krav och antal studiepoäng finns i studiehandboken, och den studerande kan diskutera dem närmare med studiekoordinatorn och de ansvariga lärarna. Bekanta dig med innehållet i studiehandboken (opinto-opas.uniarts.fi).

Med hjälp av magisterlärdomsprovet visar studeranden sin sakkunskap och sina färdigheter inom musikteknologi genom att genomföra ett kreativt projekt och presentera resultaten, temana och slutsatserna av sitt arbete och behandla dem i en bredare akademisk kontext både muntligt och skriftligt. Lärdomsprovet för magisterexamen består av tre centrala delar:

  • Projekt med musikteknologitema dvs. färdighetsbaserad del
  • Skriftlig del
  • Muntligt föredrag.

Utvecklingen, planeringen, genomförandet, dokumentationen, rapporteringen och bedömningen av dessa tre delfaktorer granskas som en enhetlig helhet som bedöms på skalan godkänd/underkänd (se avsnittet om bedömningskriterier nedan). I bedömningsprocessen viktas delarna enligt följande: den färdighetsbaserade delen 50 %, den skriftliga delen 30 % och det muntliga föredraget 20 %.

Om studeranden ansöker om en alternativ examensväg (se nedan avsnittet ”Alternativa examensvägar med beaktande av individuella behov”) och kommer överens om saken med handledaren och direktören för utbildningsprogrammet, kan viktningen av delarna anpassas enligt studerandens behov.

Projekt med musikteknologitema – färdighetsbaserad del

Kärnan i lärdomsprovet för magisterexamen är den färdighetsbaserade delen, dvs. ett projekt på praktisk nivå som studeranden genomför och som uttrycker hens kompetens inom branschen. Projektet kan genomföras på många olika sätt och nedan presenteras en icke-uttömmande exempellista över möjliga presentationsformer: studioproduktion på band (albuminspelningar, ljudspår för filmer eller spel); en elektroakustisk-akusmatisk, generativ eller live-elektronisk komposition; ett offentligt framförande (ljudinstallationer, konserter och konstutställningar); ett innovativt föredrag om de teknologiska utvecklingsstegen hos programvara och utrustning som designats för musikaliska ändamål. Projektet kan dessutom omfatta en helhet av konstnärliga experiment som har sammanställts till en portfolio som en webbpublikation eller en fysisk publikation. Exempellistan ovan är inte uttömmande utan riktgivande, dvs. det finns gott om utrymme för egna idéer. Om projektet förutsätter en alternativ presentationsform ska studeranden diskutera saken med handledaren och direktören för utbildningsprogrammet och få deras godkännande.

Projektet måste explicit behandla aktuella frågor inom musikteknologi. Tack vare den branschövergripande karaktär som är typisk för musikteknologin har studeranden betydande möjligheter att utmana och utvidga både estetiska och begreppsmässiga gränser i sitt arbete. Således bör projektets innehåll återspegla denna potential att kartlägga innovationer och nya idéer i en tvärvetenskaplig anda. Den färdighetsbaserade delens omfattning bör vara ambitiös men genomförbar för att den ska kunna hållas under kontroll inom den fastställda tidtabellen. Även om man kan förvänta sig att projektet lever under magisterstudierna bör den studerande definiera en tydlig utgångspunkt för sitt arbete redan i början av programmet. Alla betydande ändringar i projektets innehåll, mål eller riktning måste godkännas separat och som stöd för dem ska en tydlig motivering och en realistisk tidtabell läggas fram.

Projektet ska dokumenteras heltäckande i produktionsskedet för att den studerande ska ha stödmaterial för den reflektiva processen, och dess slutresultat ska, oberoende av presentationsformen, vara ett tillgängligt audio- eller audiovisuellt material. Dokumentationen av den färdighetsbaserade delen, som innehåller åtminstone det medieinnehåll som hänvisas till i texten, publiceras på publikationsplattformen Research Catalogue tillsammans med den skriftliga delen.

Skriftlig del

Den skriftliga delen är en cirka 50-sidig akademisk text på engelska, finska eller svenska, som publiceras i Konstuniversitetets publikationsarkiv Taju.

Även om formen och strukturen för det skriftliga arbetet varierar beroende på projekt, ska studeranden sätta den färdighetsbaserade delen i sin kontext och uttrycka sin vision för den. Kontextualiseringen innebär att studeranden placerar sitt arbete, dvs. den färdighetsbaserade delen av sitt lärdomsprov, i en bredare ram som byggs upp av befintlig kunskap och praxis och förklarar dess förhållande till tidigare forskning, teorier och konstnärliga inriktningar. Detta kan omfatta:

  • En litteraturöversikt som erbjuder kritiska perspektiv på de senaste trenderna inom branschen som är relevanta för projektet.
  • En teoretisk bakgrund där man identifierar och analyserar arbetets teoretiska grund och dess inverkan på praktiken.
  • Ett historiskt eller sociologiskt argument som presenterar arbetets konstnärliga eller konceptuella bakgrund och identifierar influenser och stimuli från andra konstnärer, tänkare eller aktörer inom branschen och som har påverkat projektet.

I den skriftliga delen bör man särskilt betona den studerandes personliga insats och perspektiv. Detta kan uppnås på följande sätt:

  • Tidtabellen för inlämnandet och bedömningen av den skriftliga delen beror på projektet och kan vid behov schemaläggas antingen innan den färdighetsbaserade delen blir klar, omedelbart därefter eller högst tre månader därefter. Detta bör ske inom ramen för den målinriktade tiden för avläggande av examen.
  • Studeranden får hjälp med den skriftliga delen av sin handledare och dessutom stöder universitetet det vetenskapliga skrivandet genom att ordna kommunikations- och informationssökningskurser som innehåller webbmaterial. Man bör dock komma ihåg att det inte finns några officiella översättnings- eller korrekturläsningstjänster tillgängliga för den skriftliga delen på magisternivå.

Muntligt föredrag

I det muntliga föredraget ska studeranden visa sin förmåga att på ett yrkesmässigt och vetenskapligt sätt kommunicera smidigt om sitt arbete och sin sakkunskap.

Studeranden får presentera kvaliteten på sitt arbete samt arbetets meriter och betydelse, och samtidigt dela sina tankar med granskarna av lärdomsprovet genom frågor och kommentarer.

Föredraget kan ordnas med eller utan publik, beroende på vad studeranden kommer överens om med handledaren. Liksom tidtabellen för den skriftliga delen fastställs också den exakta tidpunkten för det muntliga föredraget projektspecifikt genom att komma överens om saken med handledaren. Man utgår dock från att det muntliga föredraget ordnas efter att den skriftliga delen har lämnats in.

Tidtabell

Inledande förberedelser och projektförslag för magisterlärdomsprovet

Det finns två möjliga studievägar till magisterexamen: genom att fortsätta till studierna direkt efter avlagd kandidatexamen eller genom att ansöka direkt till magisterprogrammet, som antar studerande med två års mellanrum. De sökande som går den senare vägen ska lämna in ett projektförslag som en del av antagningsprocessen. För de studerande som avancerar från kandidatstudierna till magisternivån ordnas i augusti en intensiv förberedelseperiod, vars syfte är att hjälpa till i utarbetandet av ett projektförslag. Förslaget ska innehålla en tydlig beskrivning av den färdighetsbaserade delen, ett utkast till struktur för den skriftliga delen och ett förslag till tidtabell.

Det första året

Under det första året av magisterprogrammet ska de studerandena, förutom att avlägga de obligatoriska studierna, på ett heltäckande sätt bekanta sig med de senaste utvecklingstrenderna på fältet. Syftet med denna process är att avgränsa forskningsämnet och identifiera de källor som är ändamålsenliga med tanke på praktik och teori för kontextualiseringen. Ett annat centralt mål under det första året är att utveckla akademiska skrivfärdigheter inom olika genrer (t.ex. essäer samt vetenskapliga, självbiografiska och spekulativa texter), att behärska olika argumentationssätt, metoder och metodologier samt att lära sig att använda olika referens-, märknings- och dokumentationsverktyg.

Under det första året genomförs i allmänhet ett eller flera studieprojekt för att förbereda och stöda huvudprojektet. Via dessa preliminära projekt kan studeranden testa olika scenarier, arbetshypoteser och förhållanden, eller så kan de fungera som fallstudier, där man testar huvudprojektets centrala begrepp, metoder, idéer och element. Sökprocesserna och rapporterna i anslutning till dessa studieprojekt ger också värdefulla lärdomar för projektets beskrivning, sammandrag, tidsplan, resurs-, mål- och resultatpresentation och kommunikationen om dem i både skriftlig och muntlig form, vilket är av största vikt för den yrkesmässiga utvecklingen, i synnerhet då man ansöker om extern finansiering.

Rekommendationen är att studerande som är intresserade av internationellt utbyte schemalägger sitt utbyte till det första året. Studier som avlagts utomlands räknas till godo vid universitetet och inkluderas i examen. Studeranden ska bibehålla en sömlös koppling mellan verksamheten utomlands, kurserna och lärdomsprovet, så att hens lärandeupplevelse förblir sammanhängande och enhetlig.

Det andra året

Under det andra året bör den primära tyngdpunkten ligga på genomförandet, produktionen och dokumentationen av huvudprojektet samt genomförandet av den skriftliga delen. Om projektet innehåller en offentlig presentation är det viktigt att tydligt fastställa datum, lokaler och resurser i anslutning till detta i samarbete med handledaren. Vid behov skickar studeranden via TAITO-kanalen en ansökan om produktions- och kommunikationshjälp för evenemanget. Ämnesgruppens egen MuTeFest-festival, som ordnas under den sista veckan i november under ämna år (t.ex. 2024, 2026), kan fungera som evenemangsplats för att presentera den färdighetsbaserade delen av lärdomsprovet.

Utöver deltagande i magister- och profilseminarierna har varje studerande möjlighet att få råd, respons och handledning och därmed olika synvinklar från utomstående experter. Studeranden ska komma överens med sin handledare om att konsultera experter.

Om studeranden under det andra studieåret deltar i internationellt utbyte, ska hen säkerställa att den färdighetsbaserade och den skriftliga delen av lärdomsprovet antingen i stor utsträckning eller i sin helhet inkluderas i studieplanen för utbytet så att hens utexaminering inte fördröjs. Under utbytet kan man vid behov ordna handledningsmöten på distans så att den studerande får stöd i sitt arbete även under denna tid.

Den sista terminen

Under den sista terminen ska studeranden ta emot bedömningarna av alla delar av sitt lärdomsprov, få slututlåtandena och respons av handledaren och granskarna och färdigställa resten av de obligatoriska studieprestationerna, inklusive mognadsprovet. Det är bra att komma ihåg att man inte kan genomföra ett internationellt utbyte under denna termin.

Granskarna av lärdomsprovet föreslår att magisterarbetet och dess delar antingen godkänns eller underkänns, varefter direktören för utbildningsprogrammet fattar det slutliga beslutet efter att ha hört handledaren för lärdomsprovet. Om lärdomsprovet underkänns kan studeranden begära omprövning av bedömningen av sitt arbete, eller granska och redigera sitt arbete utifrån responsen. När lärdomsprovet för magisterexamen har godkänts, registreras studerandens studiepoäng i studieprestationsregistret. Läs om hur du kan göra en begäran om rättelse.

Till sist ska studeranden spara sitt arbete i bibliotekets publikationstjänst och skicka sin examensansökan till akademin.

Roller och skyldigheter

Den magisterstuderande

Den magisterstuderande är magisterprogrammets raison d’être, dvs. syftet med dess existens. Studeranden ska förstå och uppskatta hela magisterprogrammets process och vara en aktiv aktör i det. Effektiv kommunikation spelar en central roll: regelbunden och öppen växelverkan med handledaren för lärdomsprovet, direktören för utbildningsprogrammet, studiekoordinatorn, lärarna och kollegorna hjälper studeranden att uppnå sina ambitiösa mål. I och med denna växelverkan kan studeranden påverka utbildningens innehåll, de metoder som används och kritiken samt förutse olika scenarier och reagera på dem. Det yttersta syftet med planeringen och till exempel denna anvisning är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för olika upplevelser och möjligheter för den studerande under hens universitetsstudier.

Skyldigheter

Aktivt deltagande

Studeranden förväntas delta aktivt i varje kurs och alla seminarier, handledningsmöten och universitetets övriga verksamhet. Detta engagemang är nödvändigt för den studerandes lärande och utveckling och garanterar att hen får ut det mesta av sina universitetsår.

Fungerande kommunikation

Att upprätthålla en regelbunden, ärlig och öppen kommunikation med handledarna för lärdomsprovet, direktören för utbildningsprogrammet, studiekoordinatorerna, lärarna och studiekamraterna är av största vikt. God kommunikation främjar atmosfären i samarbetet och hjälper studeranden att lösa eventuella utmaningar.

Tidshantering och närvaro

Studeranden kan inte nödvändigtvis undvika frånvaro och svårigheter att komma på lektionerna, men hen ska meddela om dessa fall på förhand så att man kan komma överens om en ny tid för mötena så att ingen förlorar tid och resurser. Ogrundad frånvaro är slöseri med resurser och bör undvikas.

Projekthantering

Den studerande ansvarar för produktionen och organiseringen av den färdighetsbaserade delen, oavsett om det är fråga om en konsert, en utställning, en inspelning eller någon annan presentationsform. Produktionsåtgärderna omfattar planering, samordning av logistiken och säkerställande av alla nödvändiga förberedelser.

Publicering av lärdomsprovet

Den studerande ska se till att lärdomsprovet publiceras i rätt tid och på behörigt sätt i universitetsbibliotekets publikationsarkiv och på plattformen Research Catalogue. Detta förutsätter att studeranden följer inlämningsanvisningarna och endast sparar ett lärdomsprov som är färdigt och standardenligt. Läs om hur man sparar lärdomsprovet i Taju.

Studeranden ansvarar för att skaffa alla nödvändiga rättigheter för öppen publicering av medieinnehållet som en del av sitt lärdomsprov på publikationsplattformen Research Catalogue.

Lakttagande av anvisningar och utsatta tider

Den studerande ska iaktta alla anvisningar och utsatta tider som utbildningsprogrammet ställer upp. Tidsfrister för inlämning av förslaget till lärdomsprov, den skriftliga och färdighetsbaserade delen av lärdomsprovet och andra nödvändiga prestationer har fastställts, och dessa bör iakttas.

Samarbete med utomstående experter

Studeranden kontaktar vid behov utomstående experter för att få råd, handledning och ett fräscht perspektiv på sitt projekt. Man ska komma överens om konsultationen med handledaren för lärdomsprovet.

Säkerställande av en hög akademisk och konstnärlig nivå

Studeranden ansvarar för att säkerställa en hög akademisk och konstnärlig nivå under hela arbetet. Studeranden ska visa en stark förståelse för de vetenskapliga och kreativa temana inom sitt område i alla delar av sitt lärdomsprov och hålla fast vid de ambitiösa målen i sitt utbildningsprogram. Läs Forskningsetiska delegationens (TENK) riktlinjer för god vetenskaplig praxis.

Genom att uppfylla de ovan nämnda kraven säkerställer studeranden att hen får en framgångsrik och berikande magisterupplevelse, vilket slutligen leder till att lärdomsprovet slutförs och de akademiska och yrkesmässiga målen uppnås.

Rättigheter

I samband med magisterarbetet har studeranden rätt att begära en uppdatering eller ändring av planen genom att för sin handledare och direktören för utbildningsprogrammet lägga fram ett nytt förslag som är realistiskt med tanke på resurser och tidtabell.

Studeranden kan begära byte av handledare i vilket skede av processen som helst genom att kontakta direktören för utbildningsprogrammet.

Studeranden kan påverka valet av granskare av lärdomsprovet genom att föreslå eventuella namn för sin handledare. Studeranden kan senare begära preciseringar eller förtydliganden av granskarna och handledaren för lärdomsprovet under responsprocessen.

Om studeranden är missnöjd med bedömningen av sitt magisterarbete, kan hen begära omprövning enligt 82–84 § i universitetslagen.

Handledare

Handledaren för lärdomsprovet har en central roll i att handleda den magisterstuderande ända från början av magisterarbetet till dess slutförande. Handledaren har ett avtalsbaserat pedagogiskt förhållande till universitetet och det förpliktar handledaren att tillhandahålla strukturerat, konsekvent och övergripande stöd för studeranden.

Tid som används för handledning

Varje magisterstuderande beviljas sammanlagt 24 handledningstimmar under 2,5 års tid. Timmarna fördelas i regel på följande sätt:

  • 5 timmar under var och en av de första fyra terminerna.
  • 4 timmar under den femte terminen
  • De studerande har möjlighet att vid behov be om högst 6 extra handledningstimmar.

Skyldigheter

Helhetssyn på lärdomsprovet och handledning

Det är handledarens skyldighet att ge en helhetssyn på den studerandes magisterarbete och stöda den studerande under hela processen. Handledaren följer den studerandes framsteg och handleder i de akademiska och praktiska frågorna gällande lärdomsprovet.

Coachning och mentorskap

Handledaren fungerar som den studerandes coach och mentor och hjälper den studerande att lösa utmaningarna i anslutning till lärdomsprovet, finslipa projektmålen och utveckla den studerandes kompetens. Handledaren ger respons på den studerandes arbete, föreslår eventuellt nyttigt material och hjälper den studerande att skärpa sitt kritiska tänkande och sina problemlösningsfärdigheter.

Tillstånd att inleda bedömningsprocessen

Handledaren ger tillstånd för att inleda bedömningsprocessen för magisterlärdomsprovet. För att garantera en effektiv bedömningsprocess ska handledaren först säkerställa att alla delar har utförts på ett högklassigt sätt, att den skriftliga delen har granskats för plagiat med hjälp av överenskomna verktyg, att arbetet i sin helhet överensstämmer med bedömningskriterierna och att dokumentationen har gjorts omsorgsfullt och noggrant. Läs anvisningarna för granskning av autenticiteten hos lärdomsprov i Moodle.

Förslag till granskare

Handledaren föreslår lämpliga granskare för direktören för utbildningsprogrammet genom att konsultera studeranden. Syftet är att identifiera vilka experter inom ämnesgruppen eller vilka interna eller externa experter vid universitetet som vore behöriga att bedöma lärdomsprovet antingen utifrån sina akademiska meriter eller sin övriga lämpliga expertis.

Kontinuerligt stöd och respons

Handledaren erbjuder kontinuerligt stöd och konstruktiv respons under hela magisterprogrammet, så att den studerandes lärdomsprov framskrider som förväntat i rätt riktning.

Lärdomsprovets handledare spelar en viktig roll på den studerandes akademiska stig och den sakkunskap, det stöd och den mentorhjälp som hen erbjuder garanterar att magisterarbetet blir framgångsrikt.

Magisterseminarium

Magisterseminariet är en central del av magisterprogrammet och omfattar 60 närundervisningstimmar fördelade på två år. I samband med seminariet utvecklar den studerande den akademiska kompetens och kunskap som hen behöver för att avlägga sitt magisterlärdomsprov på ett framgångsrikt sätt. Seminariet fokuserar på olika aspekter av akademisk forskning och skrivande och erbjuder en strukturerad miljö för kollegiala diskussioner och argumentation.

Förståelse för nuläget inom branschen

Under seminariet läser och analyserar de studerande andra lärdomsprov och diskuterar dem för att förstå rådande standarder och praxis. De studerande kan jämföra olika lärdomsprov med varandra, vilket hjälper dem att identifiera centrala element i högklassigt akademiskt skrivande.

Akademisk skrivpraxis

Under seminariet behandlas den akademiska dokumentationens struktur och presentationssätt och man bekantar sig till exempel med användningen av publikationsplattformen Research Catalogue (RC). Den studerande lär sig om typiska strukturer för lärdomsprov och väsentliga kriterier för akademiskt skrivande, vilka omfattar tydlighet, konsekvens och iakttagande av akademiska krav.

Presentation av lärdomsprov och respons

De studerande presenterar sitt magisterarbete för seminariedeltagarna och får konstruktiv respons av både andra studerande och lärarna. Denna dialog hjälper de studerande att stärka sin kritiska bedömningsförmåga och finslipa sin plan för lärdomsprovet.

Att bekanta sig med bedömningskriterierna

Under seminariet bekantar sig den studerande med bedömningskriterierna för magisterlärdomsprovet, så att hen tydligt förstår vad som krävs för att bli godkänd i arbetet.

Metoder för akademisk forskning och kritiskt tänkande

Utöver seminariet ska magisterstuderandena också avlägga kursen Research Methods Basics. Denna kurs presenterar olika metoder som används i akademisk forskning och ger anvisningar om hur studeranden kan säkerställa att källorna är trovärdiga och meningsfulla och bedöma dem kritiskt.

Profilseminarium

Under profilseminariet kan man granska de praktiska frågorna för varje projekt i detalj. Det fungerar som ett diskussionsforum där man grundligt fördjupar sig i de estetiska, tekniska och teoretiska aspekterna av de studerandes projekt.

Estetiska diskussioner

Diskussioner om de estetiska aspekterna av lärdomsproven hjälper studerandena att formulera och skärpa sina konstnärliga visioner. I diskussionerna funderar man till exempel på hur de estetiska valen påverkar presentationen och mottagandet av arbetet.

Tekniska aspekter

De studerande får granska de tekniska elementen i sina projekt till exempel med tanke på de verktyg, tekniker och metoder som använts under den kreativa processen. Varje studerande får handledning i att lösa tekniska utmaningar och optimera teknologianvändningen. De studerande bedömer miljökonsekvenserna av sina tekniska val och undersöker vilka hållbara alternativ som skulle minimera resursförbrukningen och minska avfallet, för att främja en ansvarsfull och etisk användning av teknologi i sina projekt.

Teoretisk bakgrund

De studerande diskuterar de teoretiska grunderna för sina projekt och granskar teorier, begrepp och referensramar som anknyter till ämnet och stöder arbetet. De studerande lär sig att kombinera teoretiska idéer med praktiskt genomförande, vilket berikar projektens djup och grundlighet.

Projektspecifik respons

Den studerande får skräddarsydd respons som fördjupar sig i de särskilda behoven och utmaningarna i anslutning till hens projekt. På så sätt kan hen finslipa sitt arbete och bättre anpassa det till sina konstnärliga och akademiska mål.

Gemenskapsbaserad inlärningsmiljö

I en miljö som uppmuntrar till samarbete kan de studerande dela sina idéer, insikter och upplevelser. Detta kollektiva förhållningssätt uppmuntrar till kollegialt lärande och till att dela olika synvinklar.

Profilseminariet är således en väsentlig del av magisterprogrammet: det erbjuder detaljerat stöd och främjar en övergripande förståelse för de praktiska, estetiska, tekniska och teoretiska egenskaperna hos varje projekt. Genom att behandla alla dessa perspektiv hjälper seminariet de studerande att utarbeta ett balanserat och högklassigt lärdomsprov som uppfyller programmets akademiska och konstnärliga krav.

Hjälp av experter

Studeranden kan med sin handledare diskutera möjligheten att utanför de överenskomna handledningstimmarna ordna externa möten, högst fem timmar per projekt, med separata experter. De extra timmarna och den önskade experten (eller de önskade experterna) ska godkännas av direktören för utbildningsprogrammet.

Experternas deltagande i magisterlärdomsprovet säkerställer att studerandena erbjuds så aktuell information och så yrkesmässiga synpunkter som möjligt för att genomföra övergripande och ambitiösa projekt. Dessa experter har till uppgift att erbjuda individuellt stöd och sakkunskap, som är skräddarsydd för varje studerandes särskilda projektbehov. Dessutom ger de konstruktiv respons och förslag för att precisera de studerandes projektidéer och -genomförande genom att utvärdera de studerandes utkast, prototyper eller preliminära arbeten och erbjuda synpunkter som förbättrar projektets allmänna konsekvens, kvalitet och genomslagskraft.

Vid valet av utomstående experter är det viktigt att beakta deras förmåga att erbjuda kunskaper och färdigheter inom ett visst specialområde som svar på studerandenas frågor eller de utmaningar de möter. Experterna erbjuder tekniska råd, teoretiska synpunkter eller praktiska lösningar för projektets behov. Dessutom kan experterna hjälpa studerandena att utveckla ett kontaktnätverk som är till nytta för deras framtida arbetsliv. På grund av sina mångsidiga yrkesmässiga profiler kan de också uppmuntra och stöda projektens sektorsövergripande karaktär, vilket ökar djupet och omfattningen i studerandenas arbete och främjar innovativa och övergripande lösningar.

Granskare

Granskarna av lärdomsprovet säkerställer att bedömningsprocessen är grundlig och rättvis. Deras uppgift är att bedöma både de akademiska och konstnärliga meriterna i magisterarbetet. En noggrann bedömningsprocess säkerställer att magisterprogrammets akademiska kompromisslöshet och konstnärliga kvalitet.

Skyldigheter

Att bekanta sig med lärdomsprovet

Granskarna ska grundligt sätta sig in i alla lärdomsprovets element, inklusive dess färdighetsbaserade, skriftliga och muntliga del. En heltäckande förståelse är väsentlig för att garantera en noggrann och rättvis bedömning.

Skriftlig utvärderingsrapport

Granskarnas uppgift är att utarbeta en detaljerad skriftlig utvärderingsrapport. Granskarens rapport innehåller en bedömning av alla tre delar som ingår i lärdomsprovet samt konstruktiv respons där styrkor och nödvändiga utvecklingsobjekt betonas. Syftet med responsen är att hjälpa den studerande att förstå styrkorna och svagheterna i sitt arbete och erbjuda perspektiv på kommande projekt.

Tillämpning av bedömningskriterierna

Granskarna ska tillämpa de överenskomna bedömningskriterierna konsekvent och jämlikt på alla delar av lärdomsprovet. På så sätt uppfyller bedömningen programmets akademiska krav.

Förslag om godkännande eller underkännande av arbetet

Utifrån bedömningen ska granskarna lägga fram ett tydligt förslag om antingen godkännande eller underkännande av magisterlärdomsprovet (vitsordet godkänd/underkänd). Beslutet ska vara starkt grundat på deras bedömning och respons, så att det fullt ut återspeglar kvaliteten hos och insatsen i det arbete som lämnats in. 

Kamratstödsgrupp för handledare

Kamratstödsgruppen för handledare är en central källa till kamratstöd för handledare. Gruppen består av medlemmar i personalen, som regelbundet sammanträder med handledarna för att utvärdera hur magisterlärdomsproven framskrider och behandla frågor i anslutning till dem. 

Gruppens uppgift är att främja en atmosfär av samarbete där handledarna kan dela erfarenheter, diskutera utmaningar och be om råd för framgångsrik handledning av studerande.

Tack vare gruppens regelbundna möten får handledarna stöd och respons i rätt tid så att de kan utveckla sina mentoreringsmetoder och ingripa i eventuella problem i handledningsprocessen. Med detta kontinuerliga stöd upprätthålls den övergripande kvaliteten och enhetligheten i den handledning som ges till magisterstuderandena samtidigt som man säkerställer att lärdomsproven framskrider som önskat och uppfyller programmets höga akademiska krav.

Studiekoordinatorn

Det administrativa stöd och den rådgivning som studiekoordinatorn ger spelar en central roll under utarbetandet av magisterlärdomsprovet.

Studiekoordinatorernas uppgift är att erbjuda handledning och diskutera den studerandes studieplan (ISP) samt en effektiv tidsanvändning för att studierna ska framskrida smidigt och i tid. Dessutom ska studiekoordinatorn påminna studerandena om viktiga datum under hela lärdomsprovsprocessen ända fram till utexamineringen, så att de kommer ihåg att följa alla överenskomna utsatta tider. 

Genom att behandla avtalen mellan handledare, utomstående experter och granskare hjälper koordinatorn också till med de logistiska arrangemangen i lärdomsprovsprocessen. Detta säkerställer att alla parter är formellt engagerade i uppdraget och att förfaringssätten för programmet iakttas. Med hjälp av detta stöd är lärdomsprovsprocessen effektiv och strukturerad, vilket främjar färdigställandet av studerandenas magisterarbeten.

Direktören för utbildningsprogrammet

Direktören för utbildningsprogrammet följer upp hur magisterarbetet framskrider och säkerställer att det genomförs effektivt och i enlighet med de akademiska kraven.

Till arbetsuppgifterna hör till exempel att godkänna handledare för de studerandes lärdomsprov och deras vitsord. Direktören för utbildningsprogrammet ansvarar också för att lösa eventuella konfliktsituationer som uppstår under lärdomsproven, för att godkänna avvikelser från handledningstimmarna och för hanteringen av konsultationstimmar med experter. Dessutom utser de granskarna av lärdomsprovet och övervakar deras arbete i samarbete med studiekoordinatorn, så att tidtabellerna och de utsatta tiderna inom lärdomsprovsprocessen iakttas. 

Direktören för utbildningsprogrammet fattar också enligt övervägande beslut om studerandenas och handledarnas specialbegäranden i anslutning till lärdomsproven och fungerar som ordförande för handledarnas kamratstödsgrupp. På så sätt hjälper hen till att säkerställa att alla delområden i processen sköts effektivt och smidigt.

Respons under magisterlärdomsprovet

Responsen är en väsentlig del av processen för avläggande av magisterlärdomsprovet och säkerställer att den studerandes arbete framskrider och uppfyller de akademiska kraven. Respons kan i det inledande skedet avse begäran om ändring av lärdomsprovets innehåll eller i slutskedet bedömningar av vissa delar eller slutresultat av lärdomsprovet. Alla parter som deltar i processen uppmuntras att ge varandra respons på förväntningar, mål och behov i en respektfull och kollegial anda. 

Olika former av responsinsamling, såsom informella diskussioner, intervjuer och gemensamma responssessioner, lyfter fram många olika synvinklar som berikar helhetsbedömningen. Målet med responsen är att gå djupare än de ytliga observationerna och främja en kultur där responsen erkänns som ett värdefullt verktyg för utveckling. Detta tänkesätt ger näring åt en atmosfär där konstruktivt formulerade synpunkter öppnar möjligheter att föra djupgående diskussioner om lärdomsprovet och arbetet.

Respons som gäller hela processen

Under lärdomsprovsprocessen får studerandena regelbunden respons av sina handledare, lärare och studiekamrater i syfte att hjälpa till att finslipa arbetet. Responsen innehåller till exempel konstruktiva kommentarer om deras forskningsmetoder, projektplanering och tidshantering. Genom regelbundna möten med handledaren ser man till att studeranden snabbt kan göra eventuella ändringar så att lärdomsprovet hålls ihop och i enlighet med målen. När studerandena närmar sig slutförandet av sina arbetsuppgifter får de omfattande respons av sina handledare om resultaten av lärdomsprovet. I detta ingår en bedömning av lärdomsprovets allmänna kvalitet, enhetlighet och genomslagskraft. Konstruktiva förslag hjälper studerandena att finslipa sitt arbete före det slutgiltiga inlämnandet och säkerställer att det uppfyller de akademiska kraven.

Att göra ändringar

Responsen gäller ofta ändringar som den studerande ska göra i sitt arbete. Detta kan innebära att forskningsfrågorna, avgränsningen av lärdomsprovet eller metoderna preciseras. Konstruktiv respons hjälper den studerande att fatta kunskapsbaserade beslut om nödvändiga ändringar och att säkerställa att hens arbete utvecklas i takt med att hen får nya insikter och löser de utmaningar som hen möter.

Respons på delar av lärdomsprovet

Detaljerad respons ges på alla tre delområden i lärdomsprovet: den färdighetsbaserade delen, den skriftliga delen och den muntliga delen:

Responsen på den färdighetsbaserade delen fokuserar på arbetets kreativa och tekniska aspekter samt på dess innovativitet, genomförandesätt och koppling till lärdomsprovets syften.

Den konstruktiva responsen på den skriftliga delen fokuserar på strukturen, argumentationen, tydligheten och iakttagandet av de akademiska kraven.

Responsen på det muntliga föredraget fokuserar på förmågan att uppträda, tydligheten i kommunikationen och förmågan att föra en kritisk dialog via frågor och kommentarer.

Handledningsmöten

Responsen från handledaren under mötena är mycket viktig, eftersom studeranden har möjlighet att föra djupgående diskussioner om hur magisterarbetet framskrider, om dess utmaningar och följande steg. Handledarna ger konstruktiv respons som baserar sig på deras sakkunskap och hjälper de studerande att lösa komplicerade frågor och fokusera på sina mål. De studerande uppmuntras också att ge sina handledare direkt respons på sina förväntningar på handledningsmötena, de använda interaktionsmetoderna, tidtabellerna, arbetstakten och framstegen. Dialogen om mål, behov, misstankar och följande steg bör vara kontinuerlig för att mentorskapet ska grunda sig på dynamisk ömsesidighet.

Allmänt taget önskar man att responsprocessen ska vara konstruktiv och uppmuntrande för studeranden så att hen kan förhålla sig kritiskt till sitt arbete och kontinuerligt förbättra det. I processen betonas tydlighet, konstruktiv kritik och fokus på tillväxt och utveckling, vilket säkerställer att studerandena har goda förutsättningar att lyckas i sina akademiska och konstnärliga strävanden.

Bedömningskriterier och vitsord

Alla magisterexamensprov i musikteknologi bedöms med skalan godkänd-underkänd.

Godkänt vitsord 

Lärdomsprovet för magisterexamen bedöms som godkänt om det uppfyller följande kriterier:

Färdighetsbaserad del 

Den färdighetsbaserade delen visar högklassig kompetens och övergripande förståelse för de konstnärliga och tekniska verktyg och färdigheter som använts i projektet samt en gedigen uppfattning om nyanserna i de kontexter som råder inom musik- och ljudteknologibranschen. Ett projekt på hög nivå uttrycker konsekvent en uppfinningsrik och förfinad konstnärlighet som på ett effektivt och skickligt sätt förmedlar projektets syften.

Skriftlig del 

Den skriftliga delen förtydligar den färdighetsbaserade delen genom kritisk och grundlig analys. Texten är tydlig, konsekvent och visar färdigheter för avancerade studier. Den placerar den studerandes arbete i vår tids kontexter och ger en heltäckande redogörelse för dess förhållande till musikteknologin i allmänhet. Det skriftliga uttrycket är medryckande och lättillgängligt och verbaliserar ämnet för lärdomsprovet på ett fascinerande sätt. Källmaterialet är relevant för branschen och man hänvisar till det på rätt sätt.

Muntligt föredrag

Föredraget har förberetts tillräckligt, det är välstrukturerat och presenterar på ett lyckat sätt lärdomsprovets kvalitet, meriter och betydelse inom sitt eget område. Den studerande presenterar och förklarar sitt arbete och sina tankar tydligt och övertygande, ger insiktsfulla svar och kommentarer och ställer ändamålsenliga frågor och gör ändamålsenliga observationer i diskussionen med granskarna.

Underkänt vitsord 

Grunden för ett underkänt vitsord kan vara något av följande:

Bristande behärskande av verktyg, tekniker och begrepp inom musikteknologi

  • I den färdighetsbaserade delen ska studeranden visa skicklig tillämpning av konstnärliga verktyg, begrepp och färdigheter, samt tillräcklig kännedom om den begreppsmässiga referensramen för musikteknologi. Lärdomsprovet underkänns om dessa krav inte uppfylls och studeranden inte lyckas bevisa att hen har skaffat sig en övergripande förståelse inom musikteknologi.

Otillräcklig akademisk kvalitet

Av den skriftliga delen ska framgå den studerandes förmåga att strukturera och artikulera begrepp och praxis. Ett lärdomsprov med oklart tillvägagångssätt, dåligt strukturerat innehåll eller felaktiga hänvisningar får ett underkänt vitsord.

Språkligt uttryck och etisk verksamhet 

Betydande brister i det språkliga uttrycket och hänvisningssättet, såsom plagiering, leder till underkännande. Ett underkänt vitsord ges också om den personliga insatsen och/eller upphovsmannaskapet i arbetet eller arbetena inte har uttryckts och fastställts tillräckligt tydligt. Om en studerande agerat oetiskt under beredningen av lärdomsprovet leder detta också till underkännande.

Med dessa bedömningskriterier säkerställs att alla lärdomsprov bedöms noggrant och att den förväntade nivån på magisterarbetena inom musikteknologi förblir hög.

Mognadsprov

Mognadsprovet är ett obligatoriskt element i utexamineringen från ett magisterprogram och dess syfte är att bedöma studerandenas kompetens och kunskaper inom sitt eget område. Mognadsprovet avläggs med penna och papper och det kan ta högst fyra timmar att avlägga. Handledaren för lärdomsprovet ansvarar för ordnandet och bedömningen av mognadsprovet. Läs mer om avläggande av mognadsprov.

Ämne och struktur

Ämnet för mognadsprovet fastställs av handledaren och i allmänhet är uppgiften att svara på en omfattande, öppen fråga. Frågan har formulerats så att studeranden kan visa sina kunskaper och sin sakkunskap i ämnet genom att producera ett heltäckande och tydligt textsvar på minst två sidor.

Studeranden ska visa sin förmåga att hantera komplicerade begrepp, kombinera kunskap och presentera sina tankar på ett tydligt och konsekvent sätt.

Språkgranskning

Enligt universitetslagen och statsrådets förordning (794/2004) åläggs finländska studerande att visa sina kunskaper i det språk hen använt för att skaffa sig sin skolutbildning, om skolutbildningen har genomförts antingen på finska eller svenska. Detta krav kan uppfyllas antingen på kandidat- eller magisternivå. Om språkkunskaperna har verifierats i samband med kandidatexamen, krävs det inte längre på magisternivån.

De lagstadgade språkkunskapskraven gäller dock inte till exempel utländska studerande som inte har avlagt sin skolutbildning på finska eller svenska. I sådana fall fattas beslut om mognadsprov i sista hand av universitetet. Detaljerna i språkgranskningen beskrivs därför i detalj i universitetets separata anvisningar, där den studerande ska kontrollera de exakta krav och verksamhetssätt som tillämpas på hen.

Bedömning och godkännande av mognadsprov

Handledaren ansvarar för anordnandet och godkännandet av mognadsprovet. Handledaren godkänner det färdiga mognadsprovet och säkerställer att det uppfyller de akademiska kraven och åskådliggör studerandens sakkunskap och kännedom om ämnesområdet. I bedömningen beaktas inte enbart hur studeranden behärskar sitt ämne, utan också hens förmåga att uttrycka sina insikter på ett skickligt sätt.

Alternativa examensvägar med beaktande av individuella behov

Alternativa utexamineringsvägar erbjuds studerande som kan behöva specialarrangemang som beaktar olika behov och omständigheter för att avlägga den skriftliga eller muntliga delen av lärdomsprovet. Om dylika anpassningsåtgärder är nödvändiga ska studeranden ge detaljerade motiveringar för dessa i projektplanen för lärdomsprovet. Både handledaren och direktören för utbildningsprogrammet ska godkänna planen och de föreslagna specialarrangemangen. På så sätt säkerställer man att de alternativa bedömningsmetoderna är noggrant genomtänkta och jämlika och att de akademiska kraven strikt iakttas även när den studerandes individuella behov tas i beaktande.

Om studeranden har läs- och skrivsvårigheter eller om någon annan faktor påverkar hens inlärning och uttrycksförmåga, ska hen verifiera detta med ett intyg från en expert. Studeranden ska diskutera saken med handledaren så att planen för lärdomsprovet kan uppdateras på nödvändigt sätt. Uppdateringarna kan gälla nya utsatta tider, alternativa presentationssätt i samband med den skriftliga eller muntliga delen, extra handledning och stöd eller olika bedömningskriterier. När dessa individuella behov beaktas på ett förutseende sätt har varje studerande lika möjlighet att uppfylla hela sin akademiska och konstnärliga potential, vilket främjar en inkluderande och uppmuntrande utbildningsmiljö.

Viktig information och länkar