Handbok om välbefinnande: tidshantering

Tips för studerande om en balanserad och effektiv tidshantering som stöder studerandenas välbefinnande.

Tidshantering är ett spännande begrepp – vi hanterar ju egentligen inte tiden på något sätt, utan bara de saker vi gör i tiden. I tidshanteringen är det viktigt hur man får saker gjorda på ett effektivt sätt och hur man upplever tillfredsställelse och balans i tidsanvändningen. Effektiv tidshantering är motsatsen till både prokrastinering och överdriven produktivitet. 

Du är din egen chef – och arbetstagare! 

Som studerande måste man genomföra sina egna arbetsuppgifter, men också planera, bedöma och allmänt administrera sitt eget arbete. När de flesta arbetstagare har klart avgränsade arbetstider, arbetslokaler och uppgifter, vars genomförande stöds och rapporteras på olika sätt och ofta, blir de studerande i stor utsträckning tvungna att vara utan sådana externa strukturer som styr verksamheten. Inte undra på att många studerande upplever mycket prokrastinering. 

Skapa strukturer som styr tidsanvändningen 

En av de viktigaste studiefärdigheterna är förmågan att skapa strukturer som styr tidshanteringen på ett flexibelt sätt. Med sådana strukturer stöder du genomförandet av dina studier betydligt effektivare än till exempel med självdisciplin (som i själva verket ofta leder till prokrastinering). Med god planering och god administrering är hälften av arbetet redan gjort. Ett exempel på hur man skapar strukturer är tydligt separera på arbets- och fritid. Detta innebär i sin enkelhet att man gör upp tidtabeller inom vars ramar man arbetar. Sedan slappnar man av med gott samvete. Ett annat exempel är att använda kalender och att utveckla ett fungerande system för insamling och planering av arbetsuppgifter, t.ex. i form av to do-listor. 

Fundera på vad du vill använda din tid till 

Fundera så realistiskt som möjligt på vilka alla saker du vill använda din tid till, och skapa tydliga tidsgränser inom vilka uppgiften ska ta plats. Då kan det vara betydligt lättare att förverkliga långsiktiga mål jämfört med att försöka bedöma om tiden räcker till på basis av att man tittar på antalet timmar under hela månaden eller till exempel en termin. 

Tidsgränserna kan naturligtvis ändras enligt behov, men ju mer man vänjer sig vid att en viss tid ska räcka till, desto effektivare blir arbetsrytmen. Arbete har nämligen en tendens att ta den tid som man ger det. Om du behöver kvalitativ fritid, försök då att göra ditt arbete effektivt inom en viss tid, så att du kan njuta av din fritid med gott samvete! 

Intentionalitet 

När vi ser på tid som en begränsad resurs är det lättare för oss att agera intentionellt med den. I praktiken kan du stärka intentionaliteten i din tidsanvändning till exempel med hjälp av följande verktyg: 

  • Skapa en årsvision: Gör en tankekarta över alla livsområden som är viktiga för dig och känn efter vilka saker du verkligen skulle vilja åstadkomma före årets slut. Välj sådana mål som verkligen får ditt liv att kännas inspirerande! Placera årsvisionen på ett synligt ställe, till exempel på din vägg, så att den finns i dina tankar. 
  • Skapa en månatlig checklista: Gör i början av varje månad en lista över de saker i din årsvision som du vill främja – och gör listan så tydlig som möjligt och därmed lätt att genomföra. Håll checklistan framme och försök få den att inspirera dig, så att du få saker gjorda så tidigt som möjligt varje månad. 
  • Planera veckans/dagens mål: Välj i din månatliga lista, i kalender och i to do-listorna sådana mål som känns lämpliga för dagen eller veckan i fråga. Försök inte göra för mycket på en gång, utan välj högst 1–3 verkligt viktiga saker per dag. 

Om du känner att du inte klarar av dina dagliga uppgifter kan det vara nyttigt att granska din årsvision på nytt och bli inspirerad av den. Dessutom kan du föreställa dig hur nöjd du kommer att vara när du har fått saken gjord. Du kan redan på förhand prova hur det känns att njuta av hur det kommer att kännas när saken är slutförd. Att njuta på förhand kan hjälpa dig att bli inspirerad av att utföra uppgiften. Liksom med alla förslag är det bra att pröva olika sätt att bli inspirerad av att åstadkomma saker och hitta de tillvägagångssätt som passar en själv bäst. 

Balans i tidshanteringen 

Mitt i all denna produktivitet är det bra att komma ihåg att vi inte är robotar. Vår kropp, vårt sinne och våra känslor behöver också vila. En överdimensionerad koncentration på utförandet av uppgifterna leder till obalans, i värsta fall till utbränning eller annan sjukdom. Därför är det bättre att fokusera på att skapa harmoni och balans i det egna livet. I denna balans har en kvalitativ fritid, där vi inte funderar på vad vi ”borde” göra, en central roll. 

Läs mer